Demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke på Gaaltije

Demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke kom något försenad till ett medlemsmöte i Miljöpartiet på Gaaltije i går kväll.

Under tiden hade vi tjugo medlemmar hunnit presentera oss för varandra och berätta något om vår bakgrund, anknytning till kultur och varför vi engagerat oss politiskt. När ministern dykt upp efter en snabb middag, handhälsat med ögonkontakt och Alice, uppvisade hon att mycket energi fanns kvar efter ett mastigt dagsprogram. Diskussioner om etablering av Nationalmuseum Norr på Jamtli och information om den ekonomiska krisen för sydsamerna på kulturcentret Gaaltije, där vi nu befann oss. Tunga och viktiga frågor som ministern skulle ta vidare till regeringen.

Kulturministern inledde med en livfull berättelse om den hastiga och oväntade utnämningen till kulturminister, ett uppdrag som hon inte känt sig mogen för. Kanske om fyra år tyckte hon, men det blev NU och nu kändes de fyra åren framåt som en fantastisk valrörelse. På kuppen hade hon fått mer kraft än hon kunde göra av med. Så kändes det nu. Att sitta i en regering på ett tunt mandat var ofta knepigt, till exempel när det gällde beslut om vapenaffärer och andra områden där Miljöpartiet och Socialdemokraterna har motsatta åsikter. Man vill skrika, sa kulturministern uppriktigt. Mötet övergick snart i ett samtal, då medlemmarna kom till tals. Bibliotek, kulturskola, estetiska ämnen som försvunnit i gymnasiet, kulturarbetarnas möjlighet att leva på sitt arbete. Det var några av de ämnen där Miljöpartiet måste försöka göra ändringar. Vi kom också in på Sverigedemokraterna, som snuvat Miljöpartiet på tredje platsen, och diskussionen om rasism. En gång hade Alice Bah träffat Nelson Mandela och ställt den stora frågan, hur gör man för att förändra världen? Mandela svarade ”man till man”. Den taktiken hade ministern praktiserat i kontakten med en person som alltid dök upp på samma busshållplats. Han hade ett främlingsfientligt märke på jackan. Hon började med att heja försiktigt, övergick till småprat och efter ett par år var de nästan som vänner. Hur det gick med märket vet jag inte, men det var en fin historia.

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Samtliga brandmän i Hallen säger upp sig i protest

    Samtliga 15 deltidsbrandmän i Hallen har sagt upp sig i protest mot de drastiska förändringar som Åre kommuns räddningschef Johan Blomé nyligen presenterat. Förändringar som räddningschefen baserar på statistik från […]

  • Åres Västra Storsjöbygd får tävla om statliga pengar.

    I början av 2018 kom förra regeringens landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Åre kommun för att presentera ett särskilt statsbidrag för åren 2018 – 2020. Det var en satsning som regeringen […]

  • Bli inte lurad av Bluff-Sms bedragarna

    Det skickas ut väldigt mycket bluff-sms just nu, där man påstår att ett paket till er har fastnat och man behöver “lösa” problemet. Om du ändå har drabbats av någon […]

  • NU ÄR DET DAGS IGEN!!

    I morgon 24 juli kör Glá musikfestivalen igång i Hallen för artonde året i rad. En festival i samarbete mellan oss i GLÁ MUSIKALLIANSEN och HALLENS SPORTKLUBB. Förutom den sedvanliga […]