
Skoldebatten i Åre
Åre kommuns förslag till omorganisation av skolorna i östra delen av kommunen har väckt indignation och ilska – vilket också framkom klart vid det stormöte som hölls för några veckor sedan. Hallgården var fylld till ”bristningsgränsen” av ca 250 åhörare.
Många frågor ställdes men svaren uteblev och några kalkyler över effekterna och konsekvenserna av nedläggningar och omflyttningar fanns inte. Däremot meddelade kommunledningen att Åre kommuns tillväxt skall ske längs E 14 mellan Mörsil och Duved. Övriga områden är avvecklingsbygder – sug på den karamellen om ni bor i Kall, Storlien, Ånn och Handöl, -respektive Mattmar, Hallen och Månsåsen.
Uttalandet visar på två fundament –dels att den styrande majoriteten bestående av socialdemokrater, moderater och miljöpartister fortfarande sitter fast i storskaliga och centralistiska lösningar, -dels i uppfattningen att perifera områden är tärande. Uttalandet är också ett bevis på en snäv syn på begreppen centrum och periferi. Enligt Åres kommunledning är Hallen-Marby en perifer bygd, en utkant som kan offras. Man tycks tro att Jämtlands centrum är Åre, utan att inse att det är Storsjöbygden – både befolkningsmässigt och geografiskt. Det finns också en tendens att mer och mer betrakta Åre by som centrum i kommunen dit mer och mer av servicen bör flyttas. Se upp även ni som bor i Järpen för denna outtalade attityd – när kommer förslaget att flytta kommunkontoret till Åre ??
Förslaget att lägga ner högstadiet i Hallen är en ren provokation mot en skola som uppvisat bra studieresultat och dessutom hållit sina budgetramar. Det vittnar dessutom om besvärande historielöshet – som måhända kan vara ursäktlig. På 1970 –talet rådde en uppfattning att ett högstadium borde vara 3-parallelligt d.v.s. tre sjuor tre åttor och tre nior. Det fanns ingen pedagogisk forskning bakom den teorin, men det ledde till skolnedläggningar runtom i landet. Detta uppmärksammades av dåvarande Skolöverstyrelsen (SÖ) som på 1970-talet initierade ett flerårigt forskningsprojekt tillsammans med Göteborgs universitet– det s.k. PANG-projektet (Process analysis of nongrading school) / d.v.s. försök med samläsning i vissa ämnen. Hallens skola blev en av fem högstadier som genomförde projektet som även väckte internationell uppmärksamhet – bl.a. från Australien där det förvisso finns glesbygder . I Hallen finns bibliotek, gymnastiksal, ishockeyplan, simhall, idrottsplan och elljusspår. Den erkänt fina Bjurgården används som skolmatsal – integrerad med lokaler för äldreboende. Den planerade satsningen på Bydalsfjällen verkar finnas inom synhåll – förstör inte den möjligheten. En vädjan till kommunledningen i Åre – backa, ta ett moratorium, tänk nytt och modernt. Ge kommunens östra delar möjlighet till utveckling och framtidstro. Slutligen en undran – hur kan det komma sig att en tillväxtkommun som Åre med befolkningsökning varje år –( vilket man är berättigat stolt över) inte har råd med ytterområdena – områden som dessutom ligger mer centralt i länet än Åre.
Erik A. Egervärn (f.d. lärare och f.d. Kf-ordförande i Åre) (C )

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.
Vad tycker du?