Norrlandsparadoxen av Arne Müller.

Britt recenserar: Norrlandsparadoxen

Det är två detaljer som jag särskilt fäster mig vid i Arne Müllers bok ”Norrlandsparadoxen”. Den ena är en fotnot på slutet, där författaren vittnar om att jämtländska kommuner utgör ett undantag från regeln att oreserverat bejaka gruvprojekt. De har nämligen samfällt redan på prospekteringsstadiet gjort klart att de är motståndare till uranbrytning. Den andra är vad gruvsamordnaren Christina Lugnet säger om miljardsatsningarna på gruvor i Norrland. Lugnet som fick sparken som generaldirektör för Tillväxtverket efter slösande med skattemedel, rehabiliterar sig överraskande genom förnuftiga uttalanden. Att skapa bra samhällen på platser där gruvor öppnats, är en övermäktig uppgift för små och fattiga kommuner, säger hon. Det räcker inte med statligt stöd, arbetsmarknaden måste breddas genom tydliga direktiv till myndigheter, så att verksamheter placeras utanför Stockholm. Sverige måste införa en regionalpolitik liknande den som gäller i våra grannländer. Att överlämna allt till marknaden fungerar inte i glesbygd. Pajala är ett tydligt exempel. När frågan om urangruva var glödhet i Oviken och gruppen Bergsbor för bergsbruk hade ett internt halleluja-möte, var dåvarande kommunalrådet i Pajala Bengt Niska inbjuden som hedersgäst. Arne Müller hade gärna velat intervjua Bengt Niska nu, då Northland Resources gått i konkurs med Kaunisvaara och Pajala har att hantera miljökatastrofer som sjunkande grundvatten, den förorenade Muone älv och dammspridning efter öppna transporter. Hur tänkte ni? ville Müller fråga men Niska ställer inte upp. Det nuvarande kommunalrådet Rantakyrö har insett att prognoserna var överoptimistiska.

Arne Müllers forskande resa går från Pajala till Kiruna, Jokkmokk, Arjeplog, Storuman och vidare till vindkraftssatsningarna i Strömsund och Markbygden. Han arbetar oerhört noggrant och förutsättningslöst genom att tala med alla som berörs av projekten, bolagsfolk, lokala politiker, samer och vanliga ortsbor. Alla får komma till tals och han styrker sin framställning med siffror, kurvor och diagram. Svartvita foton i panorama och småbild illustrerar.

Miljöbalken är inget att lita på. En förstörd livsmiljö går inte att återställa.

Den nakna sanningen är att de storslagna satsningarna varken skapar varaktiga jobb, vinster för samhället eller befolkningsökning. Ägarna befinner sig långt bort och den eventuella vinsten hamnar kanske i ett skatteparadis. Projekten startas i stor brådska och på glädjekalkyler eftersom bolaget tar en risk och vill kamma hem vinsten snabbt. I exemplet Kaunisvaara hade det varit samhällsekonomiskt och miljömässigt klokt att först bygga en järnväg och sedan starta en gruva i området som sannolikt rymmer mycket järnmalm. Priserna går upp och ner i en global ekonomi och företag slås ut. Gruvindustrin är hårt rationaliserad och utvecklingen fortsätter, något som man inte alltid tar med i beräkningen av arbetstillfällen och behov av mänsklig arbetskraft. Miljöbalken är inget att lita på. En förstörd livsmiljö går inte att återställa. När det gäller vindkraften frågar samerna om el som produceras på ett för renar störande sätt verkligen kan kallas grön? I den ”samexistens” som förespråkas är samerna alltid svagast.

Nu skönjer Arne Müller att nedstämdhet och besvikelse har ersatt eufori och optimism. Det finns ett missnöje med den för utländska exploatörer generösa minerallagen och de små smulor som kallas bygdemedel. Slutfacit blir att kontrasten mellan investerade miljarder och positiva effekter är förödande. Norrlandsparadoxen är ett faktum. Förlaget har också haft lite för bråttom, sidorna hänger inte riktigt ihop, men det är ingen stor sak. Det är däremot innehållet som är oerhört angeläget och ett tungt inlägg i debatten centrum och periferi.

Titel: Norrlandsparadoxen
Författare: Arne Müller text och Erland Segerstedt foto
Förlag: Ord&visor förlag

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

http://www.valadalen-sylarna-helags.se/
http://www.valadalen-sylarna-helags.se/
http://www.valadalen-sylarna-helags.se/