Britts kommentar: Allvarligt talat med P O Enquist

Det var författaren P O Enquists tur att leda Allvarligt talat i radio och det var mest kvinnor som ställde frågor. Måste man verkligen älska sig själv? frågade den första. Absolut inte svarade P O. Det räcker om man har respekt för sig själv, sade han, och tog idrotten som exempel. Man ska inte satsa på att vinna utan att förbättra det egna resultatet. Det gäller allt i livet, också karaktärsdaningen. Man mäter sig med sig själv. Förvalta ditt pund! var PO:s budskap.

Vart har alla igelkottar tagit vägen? löd nästa fråga som kom från landsbygden någonstans. PO blev inte svaret skyldig. De har sökt sig till städerna, påstod han och berättade att igelkottarna numera översvämmar Piteå och många mindre städer, där det finns mat. Sen tog PO ett litet tankesprång och meddelade att alla Sveriges tennisstjärnor kommit från mindre samhällen. Sen drog de vidare till Monaco men det är en annan historia, menade han. Inte heller några stora författare har kommit från storstäderna, ansåg PO som själv var född i Hjoggböle, Västerbotten. Nåja, August Strindberg var väl ändå från Stockholm? Kanske en avvikare i det stora mönstret.

Så kom en fråga från Caroline som ville ha två liv, ett i Sverige och ett annat i något varmt land. Tja, du kan ju tillbringa vintern i Sydspanien, ägna dig åt golf och supa ner dig, replikerade PO, som valde att tolka frågan som en önskan om ett hemligt liv. Att ägna sig åt otrohet och dubbelliv leder bara till olycka. Nej, du ska välja en ny, andlig, geografisk plats. Läs ett helt författarskap, verk för verk, från debuten till sammanbrottet. Förslagsvis Strindberg, Kerstin Ekman, Knausgård eller Norén. Läs inget annat under tiden, ät upp ett författarskap, då erövrar du ett alternativt liv!

Sist men inte minst intressant en fråga från Katarina 67 år. Hon, som var en van talare och skärpt yrkeskvinna hade börjat iaktta hål i sin minnesväv och ställde frågan Vad är en människa utan sitt minne? PO kände en kvinna som just fått sin Alzheimerdiagnos och som grubblade över frågan om mänskliga rättigheter för dementa. Allt reduceras, replikerade PO som själv är 80 år. Vi tar korta steg, har mindre energi och i slutändan blir vi omhändertagna av andra människor som bestämmer över oss. Vilka besök som får tillträde bestäms i värsta fall av en överförmyndare. PO nämnde inte fallet Alice Babs men det kändes nära. Vi blir fogliga och tynar bort. Billigast så. Vi är inga riktiga människor utan mer som hjälplösa barn. De mänskliga rättigheterna tas långsamt ifrån oss. PO kom med förslaget att inrätta en rättighetskonvention för dementa i FN. Min kommentar blir att Sverige till att börja med bör upphöja Barnkonventionen till lag, sen gå vidare till de gamla.

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

Annonsera på 321an
Annonsera på 321an
Annonsera på 321an
Annonsera på 321an