Britt recenserar Bodil

Det är någonting med Bodil Malmstens röst, något uppfordrande och ilsket, synnerligen närvarande

I TV-soffan är det väl hon själv som talar, argumenterar och attackerar dumheter men när hon skriver är hon på distans, tydliggör hon. Det är inte den privata Bodil det handlar om, inte det privata livet vi anförtros. I sin fjärde logg, en samling pregnanta essäer om stort och smått, kryddade med filosofi och humor, exemplifierar hon sin hållning, gapet mellan liv och dikt. Hon minns sista natten i Finistere, inte som den var utan som den blev när hon skrev.

Författaren har alltså lämnat det paradisiska Finistere och trogen sin längtan till havet bosatt sig i en stad nära Atlanten. Det visar sig vara ett misstag, staden är i förfall och vantrivseln fortplantar sig till skrivandet. ”Will there really be a ”Morning? / Is there such a thing as ”Day”?” Emily Dickinson hör till de litterära följeslagarna liksom Werner Aspenström. Titeln ”De från norr kommande leoparderna” är ett Aspenström-citat och ”Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig” kommer från Wislawa Szymborska.

Bodil Malmsten inspirerar och påminner mig om poesins livgivande kraft. Läsandet tar plats och Bodil beställer på nätet i motsats till det politiska beslutet som gäller i Stockholm, att alltid handla i den fysiska bokhandeln, även om det kostar mer. Där finns en trist beröringspunkt. Det är länge sen jag fick erfara att Akademibokhandeln inte kunde skaffa efterfrågade böcker. Men det är skrivandet som är Bodil Malmstens hem och den stora romanen som trilskas och inte låter sig skrivas, handlar om svek. Edvard heter huvudpersonen och hans personlighet börjar ta form, även Edvards fru som tittar på samma polisserier som Bodil själv. För att fly uppgiften hittar hon också på ett minidrama om problemfamiljen Tejp, där vi alla kan känna igen oss. Essäerna bjuder inte på så många verkliga personligheter. Två är framträdande, nämligen den oerhört hjälpsamme grannen och en okänd kvinna som ständigt parkerar på samma plats och uppenbarligen lever sitt liv där inne i sin bil. Grannen har energi och god hand med myndigheter och dokument när Bodil kör fast i den franska byråkratin, som ändå är en söndagspromenad i jämförelse med den svenska anser hon.

När det gäller utvecklingen i Sverige tycker hon att det länge varit dags för uppror. Svenskarna har trubbats av, de reagerar inte på någonting längre. ”Det är bara jag i hela Sverige som är ursinnigt rasande och i oavbrutet chocktillstånd.” I samma andetag avslöjar Bodil att hon bär på lager på lager av inkapslad vrede, som inte fick nå sitt rätta mål. En naken och nattsvart text om 60-talets psykvård under rubriken
”Karottunderlägg med plastpärlor” kan vara nyckeln.

Fotografierna med otippade motiv, det kan vara detaljer, bokomslag eller Kafka som barn i svart-vitt associerar, illustrerar och skapar en vackert formgiven helhet. En bok att bevara, skön att hålla i och betrakta, ett konstverk också i yttre bemärkelse. Bodil Malmsten är en solitär i den litterära världen och hon glömmer inte att hon kommer från södra Norrlands inland och fjälltrakter. Snart kommer nästa logg och så väntar vi på den stora romanen.

Författare: Bodil Malmsten
Boktitel: Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag
Förlag: Modernista

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se