Nu är det billigt att slå barn.
Nyss kom bilderboken ”Allas rätt” om Barnkonventionen. Själva konventionen kom för tjugo år sedan och då blev det vanligt att våldsamma föräldrar fick ganska stränga straff.
Även för örfilar fick man fängelse på den tiden. Nu går utvecklingen i motsatt riktning. Straffen tenderar att bli mildare och mildare, när offret är ett barn och man hänvisar till ”olydnad”. Det har kommit en dokumentär som heter ”Hon ville ju inte lyda” som stödjer tendensen att ge milda och villkorliga domar för våld mot barn. Vad betyder detta? Har attityden svängt så att man nu förutsätter att barn ska lyda sina föräldrar. Ja, så verkar det trots att lagen har gått åt motsatt håll.
Vad är det då frågan om? Går domstolarna emot lagen och utbildar en egen praxis? Vad gör åklagarna? Jag hörde i radion om en dom mot en pappa, där han fått ett vilkorligt och milt straff för hugg och slag under hänvisning till att en socialsekreterare sagt att flickan ”var svår”. Hur var pappan då, frågar jag och önskar att fler än jag uppmärksammar den tilltagande acceptansen av våld mot barn. Att lära barn lyda leder absolut inte till något bra. Kan man inte skapa en relation på något annat sätt än att slåss, bör man abdikera som förälder.
Det sker i kölvattnet på den sorgliga debatten om skamvrå och time out. Några barn tål det men många får men för livet.
Britt Jakobsson
Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se
Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.
Vad tycker du?