
Tradition på Strömbacka kvarn och…
…Anders Hedén med vänner
I kärva tider, jag tänker på bränder och klimathot, är det viktigt att hålla på traditioner.
Det vet Anders Hedén som för 21:a året i rad samlade sin trogna publik och ett muntert gäng för underhållning på Strömbacka kvarn onsdagen den 8 augusti. Kvällens band bestod av nestorn Bo Kronlund som funnits med alla åren, dragspel, Folke Lindqvist dragspel, Olle Lindqvist, dragspel och sång samt Hasse Lindqvist bas och sång. De började i sin absoluta bekvämlighetszon med ”Rudolf med röda mulen” väl inövad eftersom Anders jul och midsommar blir ett med Lindqvistarna till dans kring gran och stång på Jamtli. Kvällen har annars sin egen dramaturgi och sina måsten. ”Maj på Malö” som allsång, Allan Edwall favoriter, ”Dans på Sunnanö” av Evert Taube och andra kända låtar, då publiken uppmuntras att hänga med. Anders egen visa ”En näve smultron”, en sällan spelad Dan Andersson från första världskriget och en mindre känd Cornelis fick vi också höra. Lindqvistarna körde sina bravurnummer blandat med sydamerikanska rytmer och skabrösa visor från förr. Hackås hedrades med ”Farfar Westmans snoa” efter Erik Westman, Bo Kronlund spelade en egen komposition på sitt karaktäristiskt finstämda sätt, Hasse Lindqvist var kung över mellansnacket, Folke, den mest pojkaktige i gänget, utstrålade ren lycka och Olle stod för ungdom, allvar och skönsång. Anders som sammanhållande sjöng vackert och innerligt. Mycket skratt och skoj fortplantade sig från scen till salong och kvällen avslutades också traditionsenligt, tror jag, med den bitterljuva ”Som dagg och honung” av Allan Edwall. Jag lyckades inte med fotot men säkert kommer många andra att lägga ut mera rättvisande bilder och filmer på sociala medier.

Bo Kronlund och Folke Lindqvist

Olle och Hasse Lindqvist

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.
Vad tycker du?