
Konsert och konst i Hackås
Det var på det glada 70-talet då alternativrörelser frodades och många märkliga musikgrupper tilläts dyka upp på prestigefyllda scener. Jag tror det var på Konserthuset och gruppens namn var Archimedes badkar.
Man visste inte om de hade börjat, inte när de skulle sluta utan allt bara pågick i det oändliga. När musiken mojnat något kanske av ren utmattning och det uppstod en liten tystnad, reste sig miljöaktivisten Björn Gillberg och talade på värmländska om någon skandal. Så var det då. Något av samma stämning, ”här kan vadsomhelst hända”, infann sig på Maskin & Kultur torsdag den 26 juli 2018, då Rickard Jäverling, Henrik von Euler och Andreas Söderström gav en releasekonsert vid öppningen av utställningen ”Kullahusets hemlighet”. Tre musiker, partituret på golvet, basgitarrer, synt, elpiano, klarinett, ett ålderdomligt harmonium med bälg och klaviatur, trummaskin, fotpedaler och en mängd effektinstrument, manövrerade genom knappar och sladdar. Jag ger mig inte in på att namnge stilen bara ett försök till beskrivning. Stillsam inledning, ett vindsus samtidigt som Sten Eklunds färglagda etsningar projiceras på väggen. De präglas av en försiktig och noggrann exakthet utan att motivet blir begripligt och känns laddade av något gåtfullt. Soundet stiger och sjunker, en meditativ melodisk pianostämma dominerar då och då. Steel gitarr som ett mellanspel, volymen går upp och ner nästan till noll, men tar överraskande nya tag och vändningar, en puls håller samman, en bordun som bakgrund och kosmiska klanger flyger överraskande högt upp för att strax stillna och inordna sig i ett organiskt sammanhang som pågår en timme och försätter publiken i ett transliknande tillstånd.
Gruppens kompositioner har liknats vid filmmusik men är i detta fall inspirerade av och fungerar som illustration till Sten Eklunds konst, vilken dels i ett par original och dels i ett stort antal reproduktioner kan studeras på väggen i den ena halvan av galleriet, en konst lika mångtydig som musiken.
Sten Eklund (1942-2009) är mest känd för de omsorgsfullt handmålade etsningarna som han ställde ut 1971 på Galleri Aronowitsch i Stockholm med titeln ”Ur prof. J.M.G Paléens efterlämnade skrifter, Anteckningar rörande Kullahuset”. Paléen är Sten Eklunds alter ego och hans precisa etsningar anses uttrycka en civilisationskritik, riktad mot den rationalism som ersatte religionen. Paléen är en ung botanist som beger sig ut i vildmarken för att samla material till en uppsats, då han i ett vidsträckt skogsområde råkar hamna på en märklig plats, där han finner odlingar, växthus och en gruva. Han passerar en gräns, det talas kryptiskt om ett magnetfält.
Det verkar som om människor nyligen funnits men av någon anledning försvunnit. Därefter ägnar sig Paléen åt att dokumentera vad han sett och försöka förklara att vad han upplevt var verkligt. Konstkritiker har försökt finna referenser och lokalisera bakgrunden till Sten Eklunds fantasiland som är av ett helt annat slag än Peter Dahls Caribanien. På Maskin & Kultur finns en bok ”Sammanfattning” utgiven av Uppsala konstmuseum och musiken kan köpas för den som vill fördjupa sig i Kullahusets hemlighet och dess upphovsman. Däremot kommer livekonserten aldrig att upprepas. Utställningen finns kvar månaden ut, därefter kan den eventuellt ses efter överenskommelse med galleristen Rolf Anderzon.
Efter konserten drogs den ridå som delat galleriet i två delar åt sidan och en helt annan utställning av kända konstnärers verk kunde avnjutas tillsammans med läskande förfriskningar

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.
Vad tycker du?