Konstnären Ulla West med sin Hallenmatta som efterhand färdigställdes på Allhuset i Hallen. Foto Kent Livendahl

Steg två i kulturprojektet Konstgödning

Fredag-lördag 11 och 12 september var det dags att presentera och diskutera det andra steget i Konstgödning, Konstgödning Energi. Detta hände på Storsjöteatern, där alla utrymmen var upptagna av de utvalda konstnärernas verk: Bodil Halvarson möte mellan flyktingar och ortsbor i Härjedalen, P O Hagström ”De andra” Lit, Gert Andersson Karlavagnen i Frostviken ”Jormruet” Parallella världar, ”Messätern och Långviken” Strömsund, Alva Marlen och Henrik Ljusberg ”Vi är fortfarande här” graffiti, Berg, Helen Gedda ”Om vi slutar vara här”, Ragunda. Karin Alfredsson visade filmen ”Tallen på myren håller upp sin krona”, Marntallsåsens naturreservat. Ulla West ”Tolkningsföreträde, en matta”, Åre, Vanja Steinholts körstycke ”Hur låter Sundsjö?” Bräcke, framfördes på stora scenen. Sociologen Jörgen Sparf och konstnären Lennart Samor hade gjort en biltur Östersund-Karesuando, knackat på i ensliga hus med frågan: Varför bor ni här? De ville gestalta en bild av Norrland, en motbild mot den gängse. Bra tänkt. Det är inte alltid Estrad Norr tänker på det. De lutar ofta mer åt att bekräfta schablonbilden.

Av allt detta gjorde Elsa Perssons röst i ”Tallen på myren..” det största intrycket på mig. Den 90-åriga Elsa snart på väg bort, vände sig om en kort stund och berättade något viktigt. Hur hennes mamma Märta Katrina var efterlängtad i Fjösåsen för sina underbara lockrop och hur lyckliga korna var att få komma till fäboden. De hade säkert hittat dit helt på egen hand trodde Elsa som vi inte ens fick se i bild. Men ändå, det var det vackraste.

Terése Bengard ”Hela Sverige ska leva” som invigde imponerade inte. Hon famlade efter något passande citat, hennes uppgift tycktes nu vara att hålla tal överallt och kanske klippa band. Det senare var inte aktuellt här.

Kajsa Willemark, en av projektledarna påminde om att konstgödning är rena sprängmedlet. Hon sa det inte, men det var just det Behring Breivik laborerade med. Farliga grejor alltså.

Det var många korta tal, ett höll Therese Zetterman, som inriktade sig på vad Hackås teaterverkstad betytt för hennes utveckling. Det kunde ha hetat ”Från lipsill till kommunalråd”, sa hon och det tror jag var helt sant. Bra talat!

Mikael Rahm körde ett pausprogram, för dagen dressad i lager på lager. Över alltihopa hade han svept en filt mönstrad ”Disney”. Något var nytt, Storgläfsen en favorit i repris. Han är klurig.

Så kom en panel bestående av idel kulturfolk. Moderator Katti Hoflin, Stadsbibliotekarie i Stockholm. Politiken representerades av Robert Uitto, pressen av Åsa Ahnfelt Eriksson, forskning och internationell jämförelse Evangelia Peridou från Mittuniversitetet, Jens Ganman fri skrivare och musiker, Ingrid Printz, regionens kulturchef, Anders Hedén, sångare och körledare, även skådespelare, Kristina Ernehed, Kulturkompaniet och Catarina Lundström, forskare. Det skulle bli samtal mer än debatt var budet. Åsa och Catarina kom direkt från en kulturkonferens i Åmål och hade nöjet meddela att meningen ”Kultur kan göra skillnad” gått framåt till ”Kultur gör skillnad”. Kan tyckas hårfint men en klar framgång.

Några frågor som diskuterades i panelen med viss medverkan av publiken: Varför behövs kultur? Finns det utrymme för kulturarbetare att verka här? Får man vara besvärlig? För mycket? Hur ser interaktionen mellan institutionerna och de fria konstnärerna? Sitter cheferna för länge på sina fasta jobb? Bibliotekens roll? Det mest intressanta med Konstgödning är att det har spridits i hela länet, alla projekt är genomförda med delaktighet som bärande princip. Och genom ett enormt engagemang av Rolf Anderzon och Kajsa Willemark. Har det varit lätt att få finansiering, stöd av kommunerna? Nej och Näringslivet sponsrar hellre idrott. Hur funkar det med nära relationer kors och tvärs? Kan man lägga personligt groll åt sidan?

Nu kommer Avtryck Framtid Steg 3 i raketen. Vad ska vi tänka på? Att få in begreppet Kultur i Innovationsprogrammet. Jag vet inte vad detta betyder, men det sas avslutningsvis. Makten behöver kreativitet och kulturen behöver pengar. Mer muskler och status. Så ungefär. Fortsättning följer.

Britt Jakobsson

Britt Jakobsson

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.