Ett fyrtiotal ville ställa frågor och vädra sin oro för politikerna. Foto: Björn Dahlfors Skolfrågan tänder hela bygden
Det hängde något ödesmättat i luften när kommunpolitiker och medborgare möttes på Hallgården för att diskutera skolans och förskolans framtid i Hallen, Mattmar och Månsåsen. Under ytan bubblade en stark känsla av att de östra kommundelarna negligeras. Över 250 personer, eller en femtedel av alla som bor i Hallenbygden och Mattmarbygden, var på plats. Många, ett fyrtiotal, ville ställa frågor och ge uttryck för sin frustration över att som bygd bli betraktade som en blindtarm när kommunens kärna ska växa med otaliga turistmiljoner. Många gav uttryck för att de planerade nedläggningar skulle vara ett dråpslag för hela bygden. Budskapet till politikerna var att utveckla – inte avveckla.
Människors upplevelser stod mot tjänstemännens och politikernas måttstockar och tabeller, hade det varit en film från Hollywood hade utgången varit given. Nu är det verklighet och mänskliga värden ska mätas mot kommunens ekonomi.
Kommunalrådet Peter Bergman (s) redogjorde för det ansträngda ekonomiska läget i kommunen med ett beräknat underskott på 25 miljoner kronor 2016, en prognos som försämrats kraftigt det senaste halvåret, sedan valet. I valrörelsen pratade varken moderater, socialdemokrater eller miljöpartister om att ändra skolstrukturen, dock nämndes att skolan ska ses över och förfinas.
– Skattebasen är för dålig, vi täcker bara 87 procent av våra kostnader. Läget har sett likadant ut i flera år men då har ekonomin balanserats av sparade pengar. Vi kommer ta av våra besparingar även under 2015 men efter det sätter revisorerna stopp för den typen av balansering, sade Peter Bergman och betonade att alla kommunens nämnder ska spara, inte bara barn- och utbildningsnämnden. Vidare meddelade kommunalrådet:
– Jag är beredd att ta mitt ansvar som politiker, jag är beredd att fatta tuffa beslut för att få en ekonomi som går runt. Vi från majoriteten är väldigt tydliga mot nämnderna och tjänstemännen – ekonomin ska gå ihop 2016. Jag har bjudit in oppositionen för dialog och gemensamma lösningar.
På scen stod politiker från majoritet och opposition. Från vänster: Peter Bergman (s), kommunalråd, Anna-Karin Vernberg (m) ordförande i barn- och utbildningsnämnden samt Andreas Sihvonen (s) vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Oppositionsrådet Daniel Danielsson (c), barn- och utbildningsnämndens andre vice ordförande Eva-Lena Blom (c), samt Leif Svedin (c) ledamot i barn- och utbildningsnämnden. Foto: Björn Dahlfors
Ut över kommunalrådet Peter Bergman (s) företräddes majoriteten av ordförande i barn- och utbildningsnämnden Anna-Karin Vernberg (m), samt vice ordförande i samma nämnd Andreas Sihvonen (s). På scen fanns också oppositionen som företräddes av oppositionsrådet Daniel Danielsson (c), barn- och utbildningsnämndens andre vice ordförande Eva-Lena Blom (c), samt Leif Svedin (c) ledamot i barn- och utbildningsnämnden. Som moderator och som representant för tjänstemännen i Åre Kommun fanns barn- och utbildningschefen Lottie Corrias-Näslund.
En sammanfattning
Det kan vara lägligt att innan vi går vidare ge en kortfattad bakgrund.
Den 15 december presenterades ett tjänstemannaförslag på besparingsåtgärder inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Förslaget innebär att lägga ner förskolorna i Månsåsen och Mattmar, barnen på dessa enheter ska flyttas till Hallen respektive Mörsil. Förskolan Storsjöodjuret ska flyttas från sina nyrenoverade lokaler till en gammal barack (den så kallade husmorsskolan) uppe vid Hallens kyrkskola. Utöver det föreslås att högstadieeleverna i Hallen ska flyttas till Mörsil. Förslaget är framtaget av barn- och utbildningschefen Lottie Corrias-Näslund i samarbete tjänstemän, rektorer och skolledare. När nämnden fick förslaget på sitt bord återremiterades det, politikerna ville ha ett bättre underlag och också få med föräldrarnas-, elevernas- och väljarnas åsikter. Uppdraget tjänstemännen fick var att återkomma med ett nytt beslutsunderlag den 21/1 som sedan ska behandlas den 29/1 när nämnden samanträder (tjänstemännens underlag är en offentlig handling och kan krävas ut från den 21/1). Mötet på Hallgården, där vi befinner oss, äger rum kvällen den 19/1.
Vän av ordningen undrar givetvis hur mycket som går att påverka ett och ett halv dygn innan beslutsunderlaget ska ligga på bordet.
– Vi är här för att lyssna på er och det är inte rimligt att tro att det på onsdag ska finnas ett underlag som är tillräckligt genomarbetat för att nämnden ska kunna fatta ett beslut den 29/1, sade barn- och utbildningsnämndens ordförande Anna-Karin Vernberg (m) som dock inte uteslöt att vissa delar av beslutsunderlaget skulle kunna komma att behandlas. (Här kan hela ursprungsförslaget läsas.)
De frågor som inte behandlas på nästa nämndsammanträde (29/1) kommer behandlas den 5 mars.
”Vi vill leva och bo här, hur ska det gå till om det inte finns någon skola?” Undrade Mikael Jönsson. Foto: Björn Dahlfors
Vad är kvalitet?
Anna-Karin Vernberg (m) ville vara tydlig med de förändringar som ska göras i grundskolan är av kvalitetsskäl, inte ekonomiska. Frågan om vad som är kvalitet kastades sedan fram och tillbaka mellan bänkraderna och scenen, vad är kvalitet i skol- och förskolevärlden. Hur mäter man kvalitet, och för vem ska kvalitet skapas?
– Vi har ett ansvar att ge en hög kvalitet till alla elever i hela Åre Kommun. Vi ska se till att det är en stimulerende miljö för barn och vuxna, sade barn- och utbildningschefen Lottie Corrias-Näslund, i hennes redogörelse vändes också siffror och konsekvenser, för- och nackdelar.
Det går att konstatera att kvalitet är svårt att mäta, till syvende och sist går det mesta att förklara med en kvalitetsargumentation, små klasser kan vara bra kvalitet men det kan också stora klasser vara – allt beroende på hur en vänder och vrider på begreppen.
En av de första frågeställarna var Erik Norlander som bor med sin familj i Vällviken, kommunens sydöstra hörn, han skulle påverkas av att förskolan i Månsåsen stängdes och att hans barns skulle hänvisas till till Hallen.
– Jag vill fråga er om ni tycker att det är okej att jag ska behöva väcka mitt barn klockan 4 på morgonen för att hinna skjutsa till Hallen och vara på jobbet i Östersund till halvsju?
– Hur ni ska lösa det privat kan inte jag svara på, men dagis kan öppnas tidigt, svarade Anna-Karin Vernberg (m).
Är kvalitet att dagis kan öppna tidigt eller att barn och föräldrar kan sova lite längre på morgonen?
De små grupperna på förskolorna och högstadiet lyftes som hög kvalitet från föräldrar och lärarna på Hallens kyrkskola:
– När jag flyttade hem till Hallenbygden igen gjorde jag det för att min son ska kunna gå i en liten skola, nu vet jag inte om det är värt att bo kvar, sade Anna Alverland.
Små grupper är kvalitet för Anna, ur ett kommunalt perspektiv kan kvalitet vara att ha fler elever per lärare och på så vis frigöra resurser för speciallärare.
Men kvalitet är kanske kan samanfattas med det som Måns Milde, elev på högstadiet i Hallen, gav uttryck för:
– Vi är nöjda med vår skola. Jag har idag tio minuter till skolan, det är inte kvalitet för mig att tvingas resa två timmar om dagen. Hur ska jag har tid med mina fritidsintressen, hur ska jag hinna göra mina läxor? Har ni ens tänkt på hur det är för oss? Hade ni accepterat en sådan arbetsmiljö?
Politikerna avböjde att kommentera och istället fick tjänstemannen svara, på sakligt tjänstemannavis, vilket också är hennes uppgift.
Anna-Karin Vernberg (m), Peter Bergman (s) och Andreas Sihvonen (s) representerade majoriteten på mötet. Foto: Björn Dahlfors
Barn- och utbildningsnämndes andre vice ordförande, Mårdsundsbon och centerpartisten, Eva-Lena Blom ville lyfta skolinspektionens rapport om Hallens kyrkskola:
– När jag tillträdde som andre vice orförande den första januari så fick jag i hemläxa av Anna-Karin Vernberg att läsa skolinspektionen rapport, det har jag gjort och skolan i Hallen har god kvalitet gällande trygghet, sade Eva-Lena Blom.
Kvalitet kan som sagt var mätas på flera olika sätt. I skolinspektionen rapport från maj 2014 går det att läsa att betygsgenomsnittet är lite lägre för årkurs nio på Hallens Kyrkskolan än på de andra högstadierna i kommunen, men det går också att läsa att 90 procent av eleverna klarar minst godkänd nivå (betyg E) i alla ämnen. Kvalitet kan vara vara att som skolinspektionen skriver: “Hallens Kyrkskola är en mindre verksamhet med små grupper, öppet klimat och engagerad personal, vilket ger goda förutsättningar för att uppmärksamma alla elever”. Hela rapporten finns att läsa här.
Kvalitet ur ett större perspektiv kan vara att hela Åre kommun lever, ur ett annat perspektiv kan kvalitet vara att alla bor inom ett litet geografiskt område där kostnadseffektivitet är lätt att uppnå.
Utveckla – inte avveckla
Ordspråket gör gällande att det inte finns något ont som inte har något gott med sig. Sedan den 15 december har bygden kraftsamlat och enats. Många tror att de föreslagna nedskärningarna kommer vara ett dråpslag för bygden. Den 3:e januari träffades nästan 100 personer för att analysera och bryta ner besparingskraven, och för att spinna idéer för framtiden. En av initiativtagarna bakom det är Linnéa Haggren och när mikrofonen hamnade i hennes hand började hon med att läsa upp vad workshopsdeltagarna hade sagt hindrar dem i att tänka klart och kreativt just nu:
“Att man inte arbetar fram en långsiktig policy för organisation av förskolor och skolor”
“Allt i sista minuten, ingen framförhållning”
“Politiker”
“Man känner sig överkörd av politikerna. Det verkar inte spela någon roll vad vi säger, de lyssnar ändå inte. Vi verkar inte existera.”
“Att den här delen av kommunen ALLTID betraktas som tärande fast vi har Åre kommuns största arbetsplats.”
“Det känns som att vi är en ”blindtarm” som Åre kommun helst vill operera bort. Allt närmare Åre ska bevaras och vi från utkanterna ska bort.”
Efter det vädjade Linnéa att politikerna skulle se dem som bor i Hallenbygden och ta dem till hjälp för att utveckla i stället för att avveckla landsbygden.
– Framöver kommer vi att arbeta vidare med en workshop var tredje månad. Vi har redan satt mängder med bra och bydeutvecklande idéer på papper och snart ska vi börja genomföra dem.
En som var flitig vid mikrofonen denna kväll var Torgny Widholm och han ville också belysa bygdens potential:
– Är kanske så att det är här i Hallenbygden som kommunens nya tillväxtnod finns? Här är människor engagerade, det myllrar av egenföretagare och det är nära till Östersund – men vilka ska flytta hit om förskolorna stängs och högstadiet flyttar? Vi har dragit in två gröna guld till Åre Kommun på guldgalan, vi har en av kommunens största privata arbetsgivare i form av Nordlock, vi har Oviksfjällen och Storsjön. Det är dags att satsa på oss i stället för att avveckla.
På samma ämne talde även Kyrkoherden Kerstin Strömberg som ville veta hur politikerna tänker att det ska gå att leva i hela kommunen?
Utöver översiktsplaner och ett nytt reningsverk i Bydalen så hade var varken opposition eller majoritet några svar på hur hela kommunen ska kunna leva.
Bli en del av Berg?
Kvällen var en holmgång mellan känslor och fakta, på ena sidan engagerade medborgare och på den andra ansvarstagande politiker (enligt egen utsago). Oppositionen, genom Leif Svedin, gjorde tappra försök att elda massorna och få till en debatt. Massorna var med på noterna men svaren från de andra politikerna på scenen var svala. Tonläget skruvades helt klart upp ju längre mötet gick och när Pär Eriksson från Ågårdarna fattade mikrofonen och frågade om kommunen tagit med i beräkningen att förlora hela komundelen till Berg så både tjoade och applåderade publiken.
Hur det ska gå det vet ingen, ödet ligger i händerna på majoriteten, men en sak är säker: Hallenbygden och Mattmar kommer inte ge sig utan strid.
Pär Eriksson fick stort medhåll när han undrade om politikerna bedömt risken att kommungränsen flyttas? Foto: Björn Dahlfors
Rättelse: Efter förtydligande från Eva-Lena Blom så har hennes citat justerats. Hon refererar till trygghetsomdömet i skolinspektionen rapport som bra.
Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.
Ett dåligt samhälle placerar barnen i baracker och tillåter bankerna att bygga palats.
Låt inte våra barn och hela familjer i Åre kommuns ytterområden betala för att skidsugna ungdomar från övriga Sverige ska gå gymnasiet i Åre kommun. När jag ser underlagen som skolchefen tagit fram över möjliga besparingar inom för/grundskola så förundras jag över alla faktafel frånvaron av realism, främst kring statistik och beräknad besparing. Politiken pratar om kortsiktiga åtgärder inom barn/utbildning för att spara 8Mk i budget -16.
Om alla föreslagna åtgärder inom skola genomförs har skolchefen räknat fram en besparing om ca 7Mkr.
För att kunna göra föreslagna sammanslagningar och nedläggningar krävs en hel del ombyggnationer och nybyggnation. T.ex måste det byggas ny skola i Mörsil som tidigast kan stå klar 2017/18. Uppskattad kostnad för alla åtgärder är ca 6Mkr vilket är jämförbart med summan som gymnasieskolan går minus varje år.