Mellan klan och stat
Finansministern samlar i ladorna. Som vi sår får vi skörda och först till kvarn. Ordspråken berättar att vi svenskar kommer från bondesamhället.
Somaliernas ordspråk handlar om kameler eftersom deras tradition är nomadlivet och kamelen är alltings mått. I slutet av 1980-talet kom de första somaliska flyktingarna hit och nu finns 50.000 Somaliafödda och 20.000 födda här av somaliska föräldrar. Alla är klanpräglade och ingen grupp har haft så stora svårigheter att integreras som somalierna.
Journalisten Per Brinkemo med ett förflutet i Uppdrag granskning och långvarigt engagemang i somaliska föreningar har skrivit boken ”Mellan klan och stat” (Timbro 2014) som beskriver Somalias historia, kulturskillnader och orsaker till den misslyckade integrationen. Han visar också på möjligheter till framgång, om både svenskar och somalier vore villiga till självkritik. Det verkar som om mottagarlandet Sverige på ett blåögt vis inbillat sig att somalierna kommit hit utan bagage, beredda att genast bli som vi. Brinkemo ser bakåt och konstaterar att Sverige under 500 år utvecklat skriftspråk, lagar och statliga institutioner medan Somalia fick skriftspråk först 1972 och därefter haft perioder av sociala experiment med alfabetisering, strider mellan koloniala intressen och inbördeskrig. Återfall i klansystem. Klanens medlemmar känner sina förfäders namn i många släktled bakåt medan vi knappt vet vad farfarsfar hette. Vi anammar vad som står på papperet, somalierna tar till sig information muntligt via någon de litar på. Vad betyder detta faktum när det gäller överförande av samhällsinformation inklusive regler i tvättstuga och om sophantering? Onödiga problem uppstår. Klanen är inte enbart ett patriarkalt fenomen, inte heller knuten till en viss religion. Kvinnorna vaktar också på döttrarnas oskuld och deltar i våld och mord i hederns namn. Islam, kristendom, hinduism samma sak. Per Brinkemo menar att somalierna inte accepterar blodshämnd och hedersmord, däremot finns i deras klantraditon blodspengar, alltså böter, för att undvika hämnd. Allt regleras strikt av klanäldstes råd. Vår representativa demokrati ogillas av somalier som i sitt land nu styrs av ett folkvalt underhus och ett överhus av klanäldste, ett system som anses ha bidragit till fred. Att känna till dessa skilda synsätt underlättar integration i västerländska samhällen, skriver Brinkemo. De svenska regeringarna har laborerat med generella lösningar utan hänsyn till olika klaner och kulturer. Fel anser Brinkemo som menar att de egna föreningarna är bättre på att integrera än statens tjänstemän. Redan integrerade och utbildade somalier, brobyggare, borde ges ett större mandat eftersom anpassat bemötande är en ingång till jämlika förutsättningar. De bör så lite som möjligt påminna om myndigheter.
Somalierna kommer från en överlevnadskultur, samma som Sverige befann sig i då unga män och kvinnor med hjälp av syskon som rest i förväg, emigrerade till Amerika. Ensamkommande från Somalia saknar långsiktig planering om sitt liv men känner ett starkt tryck att skicka pengar hem till släkten. När jag läst boken förstår jag bättre problemen i skolan och misstron mot socialtjänsten. Den totalt olika synen på psykiska sjukdomar som hindrar lusten att söka hjälp. Måtte alla som kommer i kontakt med klanflyktingar läsa Per Brinkemos bok. Att myndighetspersoner inte läst den, vilket praktiken visar, är bedrövligt och nonchalant.
Per Brinkemo
Mellan klan och stat
Timbro

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.
Vad tycker du?