Lavina Litsflickan

Visste ni att det finns en ö utanför Haparanda som heter Seskarö och att där utbröt hungerkravaller 1917? Jag var okunnig men läser nu i Vi att man firar hundraårsminnet med en pjäs. Känner barnen till öns historia? Ja, de har stenkoll, det ansvarar skolan och hembygdsföreningen för.

Vad vet jämtländska ungdomar om sin närhistoria? Kanske är det inte skolans högsta prioritet i allt digitalt brus som är svårt att bryta igenom. Bildkonstnären MajLis Persson har gjort sin anmoder Lavina (farmors mormors farfars faster) född 1736, till huvudperson i en till det yttre anspråkslös bok om 1700-talslivet på ett soldattorp i Lit. Lavinas mamma gläder sig åt att få en flicka efter tre söner: ”Ett hushåll med bara manfolk blir bra tungsamt!” På Seskarö säger kvinnorna som planerar jubiléet: ”Vi ska inte ha några karlar, det blir så segt! Inga långa möten, vi bestämmer, sen gör vi!”

Sambandet mellan generationerna befästs av återkommande namn och berättelser om förfäderna, förmedlade i skymningen och skenet från brasan. Det finns ett naturligt intresse att lyssna och veta varifrån man kommer samtidigt som de äldre tar det som ett ansvar. Utan att själv ha engagerat mig har jag genom en vän fått kunskap om mitt ursprung, samlat i kuvertet ”Släktforskning”. Det tar jag fram ibland när barn och barnbarn kommer och det röner inget större intressse. Med ett undantag, min pappas mormorsmor Karin som nödåret 1867 gick från Mathisdalen där jag bor nu till Sundsvall för att köpa frökorn. Henne vill de likna! Mannen, som gjort en forbonderesa till Trondheim, satt i häkte där och barnen lämnades antagligen ensamma.  Lavinas ättlingar hittar större sensationer än så i sina släktpapper. Den adliga släkten Pilefelt har en jämtländsk gren och Lavinas familj påverkades genom hennes gifte med indelte korpralen Christoffer Pilefelt av Gustav III:s ryska krig och kungens fejd med adeln. Även om en Pilefelt var godsägare till Fjäll vid Kinnekulle, så var Christoffer trots att han studerat vid Trivialskolan på Frösön en enkel indelt soldat som löd under konungens kommando för krigstjänst. Indelningen adel, präster, borgare och bönder var inte helt klockren. Längre bakåt i tiden fanns kopplingar till den skotska drottningen Maria Stuart och till Gunilla Bielke, en kort tid Johan III:s drottning. Det fanns sannerligen stoff till berättelser och drömmar i Lavinas släkt. En översiktlig släkttavla hade varit en bra hjälp att bringa reda i alla förbindelser.

MajLis Persson har inte lagt in någon dramatisk påhittad intrig utan det är det hårda vardagslivet, mot bakgrund av Jämtlands brokiga historia och närhet till Norge som är huvudspåret. Barn föds, konfirmeras, gifter sig och dör. Prästen kommer och håller husförhör. Man gläds åt naturen och gör utflykter för bärplockning.Tunnbrödsstutar och tjockmjölk.När berättelsen slutar har Lavina blivit änka drygt femtio år gammal. Christoffer föll offer för rödsoten i Göteborg i september 1789 och nu vill sonen Johan femton år försöka efterträda sin far. Livet ska gå vidare.

MajLis Persson

Lavina Litsflickan

Jengel Förlag AB

Britt Jakobsson

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.