Politisk teater av Anders Duus

Recension av pjäsen ”Dagbrott” av Anders Duus

Ändra minerallagen. Spåren förskräcker, det räcker nu! ”

”Jag vill skratta, jag vill gråta, jag vill slåss!” Så lät kulturministern Alice Bah Kuhnkes reaktion på pjäsen ”Dagbrott”.

Jag hoppas det betyder att en politiker på hög nivå äntligen vill ändra den makalöst generösa minerallagen som är en stor orsak till många miljökatastrofer och ekonomiska besvikelser på grund av gruvetableringar. Titeln ”Dagbrott” associerade jag till det mångåriga motståndet mot en urangruva, som det kanadensiska bolaget Continental Precious Minerals tänkte sig att placera runt gamla och nya kyrkan i Oviken. Tills vidare lagd på is men tillstånden hålls aktuella. En konflikt som delade bygden för och emot.

Jag hade därför stora förväntningar på skarp politisk teater. Varför spelades inte en så aktuell pjäs i stora salongen? Varför fanns inga programblad? Mitt kritiska förhållningssätt höll i sig långt in i föreställningen. Scenografin, ett gigantiskt blädderblock, bord och ett par stolar utnyttjades effektivt av de tre skådespelarna som själva gick ut och in i olika roller samtidigt som de kommenterade sig själva och varandra. Teater i pjäsen som delades upp i korta scener. En snabb historisk uppdatering i projektioner gjorde publiken insatt i Sveriges näringslivshistoria från Axel Oxenstierna, upptäckaren av Norrlands rikedomar, fram till moderaten Per Westerberg som bjöd in världen att gratis ta för sig och den konflikträdde Sven-Erik Bucht som ingenting gör. Moderniteten växer fram och gestaltas i discodans. Far med dotter på besök från Stockholm på svamputflykt, gnabbas om stad – land när de träffar på en främmande man som ropar på hjälp. Han är ingen fågelskådare som han vill inbilla dem utan en prospekterare på hemligt uppdrag. Hans retorik känns igen. Det var vanadin och molybden Continentals spanare var ute efter, absolut inte uran.

Ett samiskt par med äktenskapsproblem går i terapi, väldigt osamiskt beteende. Dessa två symboliserar att en gruva kan splittra en familj, vilket är sant. Hon är aktivist och går på möten, han bryr sig mindre och säger att barnen far illa. Den beskäftige terapeuten är en karikatyr som hoppas kunna sno åt sig billigt renkött. Schabloner är också de som kallas yrkesdemonstranter, de som kedjar fast sig vid maskinerna och riktar in sig på att komma i tidningen. Ska man göra narr av dem som ändå åstadkommer något? Mer gift kunde ha satsas på konferensen med pr-folk och direktörer som letar efter ett finurligt namn på bolaget. Vad väger tyngst när en etablering ska beslutas? Är det riksintresset, samernas överlevnad, miljöhänsyn eller arbetstillfällen? Nästan alltid riksintresset. Egendomligt att man fortfarande kan hänvisa till arbetstillfällen och utveckling i en fattig kommun, då så många exempel finns på att slutnotan blir katastrofal. Den allvarliga slutscenen gör mig nöjd och jag lämnar teatern imponerad men ändå sorgsen över hur lite som hänt politiskt sedan vi aktivister trampade runt på Lilljuthatten med Olof Holmstrand 1980. Under knak och brak knölas papperet ihop och blir Kaunisvaara i Pajala, Kallak i Jokkmokk, zinkgruvan Bleiken, de utländska företagen, deras konkurser och efterlämnade astronomiska kostnader till svenska skattebetalare lyfts fram. Även finska Talvivaara, Europas största pågående miljökatastrof, nämns. En brun sörja av utspätt kaffe hälls över hela sorgligheten. Vi applåderar och skådespelarna frågar yrvaket, vem ska städa upp det här? Ja, det finns väl folk som sköter det. Av skådespelarna vill jag särskilt framhålla Sarakka Gaup som jojkar, spelar passionerat och växlar mellan samiska, norska och svenska. Till näringsministern säger jag, gör inte fler misstag med gruvetableringar. Ändra minerallagen. Spåren förskräcker, det räcker nu. Anders Duus har dramatiserat stoffet i en blandning av humor och allvar, det är bra. Tänk om Mikael Niemi som likt andra Pajalabor förlorade pengar på Northland också ville skriva.

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Sagolik pepparkakskyrka

    På terapin uppe på Bjurgården lottades det i år ut en sagolik pepparkakskyrka gjord av Annmarie Eriksson. Lägg märke till alla detaljer. God Jul!

  • Velvet Insane med nya singeln “A Brand New Day”

    Velvet Insane har funnits sedan 2013 och bildades i samband med insamlingsgalan Stjärnfall. ‘A Brand New Start’ är första singeln från nya skivan som är den andra i ordningen. Skivan […]

  • Fredagen den 13e och Lucia

    Lucia är en högtid som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson. I Sverige markerar lucia tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Den svenska Lucian är en blandning av både förkristna och kristna figurer […]

  • HBIS startar redaktion för Hallen/Marbykrönikan

    I oktobers upplaga av ”Det händer i Hallenbygden” skrevs det om att en sådan redaktion skulle bildas vid ett möte den 13 november på Allhuset, men tyvärr kom det ingen. […]