Foto Sofia Runarsdotter

”Är svensken människa?”

Kan ett lands självbild betyda liv eller död för landsbygden? Ja, TV-programmet Resten av Sverige visade just det. I Norge är alla överens om att landet i princip består av landsbygd och ett par storstäder. Politiska beslut fattas för att alla ska ha samma service och möjligheter oavsett hur ensligt eller kargt man valt att bo. I Sverige däremot gäller Stockholm, Göteborg och Malmö medan landsbygden anses ointressant och kan lämnas att dö. Hur kan det bli så olika i nationer som ser likadana ut?

Är svensken människa? av Henrik Berggren och Lars Trägårdh handlar om kollektiv självbild, gemenskap och oberoende, individ kontra kollektiv och det sociala kontraktet som hela samhället vilar på och som är en svensk mentalitet. Om viljan att solidariskt betala skatt till det gemensamma minskar och uppfinningsrikedomen för att smita ökar, då faller samhället sönder. De två historieprofessorerna går två hundra år tillbaka i tiden och synliggör hur den mänskliga driften att vara en suverän individ och nödvändigheten att ingå i ett kollektiv påverkat samhällsutvecklingen. Det pågår kontinuerligt en strid däremellan och utfallet är olika i västvärlden som Marika Lagercrantz, tidigare kulturråd i Berlin, påpekar i sitt förord.

I Sverige är individen samhällets minsta enhet men i Tyskland familjen. Där har man ännu sambeskattning och det anses givet att kvinnan tar största ansvaret för hem och barn. En grundtanke i boken är att den svenska välfärdsstaten funnit en lösning som frigjort individen från mellanmänskligt beroende. I kärlek ska man inte vara ekonomiskt beroende, åldringar oberoende av sina barn och barnens tillsyn och utbildning bekostas av samhället. Allt detta ingår i uttrycket Den svenska modellen, som tidigt orsakade en hel del kritik utifrån. Det måste vara något fel på dessa perfekta svenskar som lyckades balansera marknadens krav och medborgarnas behov. Man pekade på självmorden, ensamhet, tristess och kontaktsvårigheter. Ingmar Bergmans filmer bidrog till den bilden. Carl Jonas Love Almqvist utmanade 1838 med sin kortroman Det går an äktenskapet, där den egna företagaren Sara Videbeck gärna älskade Albert utan ring och utan att ge upp sin självständighet. Erik Gustaf Geijer som vi bäst minns för hans avhopp från konservatismen till liberalismen ”ensam i bräcklig farkost” är flitigt förekommande, liksom August Strindberg, Ellen Key, Astrid Lindgren, Alva och Gunnar Myrdal och inte minst Eva Moberg, vars radikala idéer om det totalt jämställda föräldraskapet ännu inte är förverkligade. Föräldraförsäkringen blev en halvmesyr och sex timmars arbetsdag talas det tyst om. Stort fokus ligger på folkhemmets framväxt, socialdemokratiska partiet och dess företrädare. Övertramp och fadäser som rashygien och steriliseringar nämns men fördöms inte särskilt hårt. Det fanns många sociala ingenjörer som ville lägga livet till rätta. Olika kvinnogrupper föddes och nedvärdering av hemmafrun förekom. Mansrörelser är märkvärdigt frånvarande både historiskt och i samtiden. Statsindividualismen har befriat mannen från huvudansvaret för familjen men han behåller sina privilegier eftersom arbetslivet är segregerat. Kvinnorna arbetar i offentlig sektor, ofta deltid, har mindre betalt och lägre pensioner. Att ingen verklig jämställdhet har uppnåtts konstateras.

Staten försvagades när skolan kommunaliserades och lämnades till marknaden, statskyrkan gav upp och värnplikten försvann. Även den offentliga sektorn öppnade för New Public Management och allt skulle bli bättre och billigare. Någonstans där stannar författarna i ett konstaterande att maktstrider pågår och vinnare och förlorare finns i alla system. Varken globaliseringen eller urbaniseringen får något vidare utrymme. Dessa fenomen kommer väl liksom Sveriges förhållande till EU i en annan bok. Det finns säkert något typiskt svenskt och även norrländskt men vi bör vara kritiska mot långtgående generaliseringar. Är svensken människa? går till rötterna och problematiserar frågan på ett lysande sätt. Ett tillägg i nyutgåvan är kapitlet om religion och där kommer förstås vårt förhållande till Luther in.

Henrik Berggren och Lars Trägårdh

Är svensken människa?

Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige

Ny reviderad upplaga

Norstedts

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Sagolik pepparkakskyrka

    På terapin uppe på Bjurgården lottades det i år ut en sagolik pepparkakskyrka gjord av Annmarie Eriksson. Lägg märke till alla detaljer. God Jul!

  • Velvet Insane med nya singeln “A Brand New Day”

    Velvet Insane har funnits sedan 2013 och bildades i samband med insamlingsgalan Stjärnfall. ‘A Brand New Start’ är första singeln från nya skivan som är den andra i ordningen. Skivan […]

  • Fredagen den 13e och Lucia

    Lucia är en högtid som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson. I Sverige markerar lucia tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Den svenska Lucian är en blandning av både förkristna och kristna figurer […]

  • HBIS startar redaktion för Hallen/Marbykrönikan

    I oktobers upplaga av ”Det händer i Hallenbygden” skrevs det om att en sådan redaktion skulle bildas vid ett möte den 13 november på Allhuset, men tyvärr kom det ingen. […]