Båtklubbens historia del 2…Axel Backman flyttar och Hallens utvecklingsnämnd bromsar!
Vid kommunens vattenverk har Hallens båtklubb ansvar för en småbåtshamn med nyrenoverad klubbstuga med altan, förråd, dass, välvårdat markområde, välskötta pirar och bryggor och har en intressant historia som undertecknad vill berätta. Hamnen har tillkommit och byggts upp under en tidsperiod av ca 35 år vilket betyder att det blir en lång historia uppdelat i många avsnitt. Tillkomsten har långt ifrån gått friktionsfritt, tvärtom har det vid många tillfällen gått ganska hett till med otrevliga brev fram och tillbaka och snack på byn bakom vissa personers rygg… med mera! Jag drar mig inte för att utnämna de personer, som envist jobbade så svetten lackade, ja både fysiskt och psykiskt, till hjältar! De såg till att småfolket med sina små ekor fick någonstans att vara vid den vackra Storsjön. Nu när allt är klart har alla, som vill, ett vackert område att besöka och använda till exempelvis bad och all möjlig annan rekreation! Vill du följa den här historien så är adressen www.321an.se Kanske den kommer ut i pappersformat så småningom? Här är avsnitt två:
Eldsjälen Axel Backman skulle flytta och Hallens utvecklingsnämnd ville inte tillstyrka klubbens ansökan om regleringsmedel hos Länsstyrelsen! Det var anledningen till att styrelsemötet sammankallades den 23 oktober 1988! Återigen samlades man i Ol-Jonsbyn. Klubben framförde sitt ”tack till Axel för hans förtjänstfulla och initiativrika insatser för klubbens bildande och hamnens tillkomst”. Han hade fört anteckningar om vilka arbeten, grävning, bryggor, planering mm som utförts av honom hittills men avsåg att låta klubben avvakta med betalningen tills dess ekonomiska läge förbättrats.
Sammanträdet den 20 juli 1988 föranleddes av att ”vissa inköp och tjänster måste regleras ekonomiskt”. Då bestämde klubben att hos Föreningsbanken i Hallen ansöka om lån/kredit på 30.000 kr.
Under § 3 informerade ordförande om att Sten Jansson, Hammarnäset som hade båt på annan plats i sjön ville bli medlem. Han föreslog också att klubben skulle söka medlemskap i Svenska Båtunionen, Z-båtförbund som företräddes av Rolf Boye Östersund.
Monica Olofsson på ICA-affären i Gärdsta hörde av sig till klubben om att Gärdsta fritidsförening hade tagit upp frågan om upprustning av Gärdsta gamla ångbåtsbrygga och undrade om Hallens Båtklubb kunde hjälpa till med detta. Svaret på den frågan blev nej då de hade fullt upp med sin egen hamn.
”Gunnar Petersén hade meddelat att Vällvikens brygga som ägts av Håkan Magnusson nu övergått till arvingarna och förvaltades genom en advokat Roos. Roos hade för avsikt att skänka bort bryggan. Gunnar P. frågade om Hallens Båtklubb hade något intresse av detta. Klubben ansåg att dess eget hamnbygge var intressant nog. Kanske något för Föreningen Bevara Ångaren Östersund?”
Den 4 oktober beviljas klubben startbidrag om 600 kr av Åre kultur- och fritidsnämnd!
Vid den tiden fanns också en kommunal, lokal utvecklingsnämnd gällande Hallen. Trots att allt verkade klart enligt Länsstyrelse och Åre kommun så satte sig Hallens utvecklingsnämnd först på tvären! Man ville helt enkelt inte tillstyrka klubbens ansökan av regleringsmedel hos Länsstyrelsen vilket i så fall skulle få hamnen på fall. Till nämnden som bestod av fyra lokala ledamöter skickade klubben följande brev i sin helhet:
Till Hallens utvecklingsnämnd
Beträffande Hallens Båtklubb
Hallens Båtklubb registrerades och stadgar redovisades hos Länsstyrelsen vecka 36 1986! Den 27 september 1986 ingavs till Åre kommun, näringslivssekreteraren Bertil Nordenfeldt, brev med information samt förfrågan om kartmaterial över området, utformning av plan över området samt hjälp med kostnadsberäkning.
Bakgrunden till denna framställan var att området i anslutning till vattenverket sedan åratal brukats som tilläggsplats/uppläggning av båtar. Genom båtägarnas försorg hade redan vissa vågbrytande skydd ordnats. Detta utförande bedömdes dock som otillräckligt i många avseenden och var en av anledningarna att båtklubben kommit till.
Bengt Nordenfeldt informerade sig om kommunala organs syn på anläggning av båthamn på denna plats. Då inga invändningar gjordes från de hörda, uppmanades klubben att loda djupen, dels i pirarnas tänkta lägen, dels i området närmast utanför. Härefter upprättades ritningar mm och klubben informerades om att inga restriktioner gällde, byggnadstillstånd eller vattendom erfordrades inte. (allt verkade klart, det var bara att börja jobba)
Med detta besked söktes bidrag ur regleringsmedel 1987 och under våren vidtogs smärre åtgärder för att förbättra skyddet mot vågor och vindar. Regleringsmedel erhölls icke på grund av begränsad medeltillgång.
Inför båtklubbens ansökan om regleringsmedel 1988 har Hallens utvecklingsnämnd i yttrande framhållit närheten till Hallens vattenverk och brist på uttalanden från Miljö- och hälsoskyddsnämnden samt ansvariga för VA (Lennart Åkerström) vara vägande skäl att EJ TILLSTYRKA klubbens ansökan. Vi har förståelse för dessa synpunkter och anhåller härmed
ATT Hallens utvecklingsnämnd infordrar yttrande från berörda organ samt
ATT de föreskrifter eller anvisningar som kan komma att gälla för båtklubben/hamnområdet utfärdas!
HALLENS BÅTKLUBB
Petrus Sandberg U Edström
Ordförande sekreterare
Därmed tvingades Hallens utvecklingsnämnd att ta tag i problemet, begära in yttranden enligt båtklubbens brev, utfärda förhållningsorder hur hamnområdet skulle skötas, OCH tillstyrka klubbens ansökan om regleringsmedel hos Länsstyrelsen.
Den 14 april -88 sammanträdde Hallens utvecklingsnämnd där det bla stod:
”Markfrågan har lösts genom uppgörelse med kyrkan. Hamnen beräknas rymma 20 platser. Platsen ligger i anslutning tillkommunens reningsanläggning för färskvatten. Någon risk för vattenföroreningar bedöms inte”.
Nämndens nästa sammanträde var den 1 september –88 där det i protokollet i sin helhet står att läsa under rubriken:
Småbåtshamn i Hallen
”Nämnden kan efter besiktning av båthamnen konstatera att Hallens båtklubb tillskapat en bra båtplats och god ordning jämfört med tidigare förhållanden. Hamnen är inte färdigbyggd men enligt redovisade planer skall den kunna rymma 20 st småbåtar.
Miljö och hälsoskyddsnämnden bedömer att platsen för båthamnen är olämplig med hänsyn till vattenverk och vattenintag.
Nämnden beslutar
ATT tillåta färdigställande av båtplatsen eftersom påbörjade arbeten har framskridit så långt, men
ATT hamnen inte får bli större än planerat 20 båtplatser och endast nyttjas av småbåtar.
ATT bevaka att inga olje- eller bränsleläckage tillåts ske att båtklubben i samband med färdigställande av vågbrytare inte orsakar vattengrumling som påverkar intaget av färskvatten.
Nämnden konstaterar samtidigt att man är beredd att ompröva medgivande av båtplats om allvarliga vattenproblem uppstår för vattenverket orsakade av båttrafiken och verksamheten vid båthamnen”.
Enligt protokoll och brev så hopades problemen under 1988 och en bit in på 1989. Det var problem med att få regleringsmedel och få Hallens utvecklingsnämnd att tillstyrka klubbens ansökan. Sedan kom också brev från missnöjda grannar som jag tar upp i nästa del av historien.
Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.
Heja Kent. Gillar att du skriver om en sak som denna och ser gärna ytterligare artiklar om saker som hänt i Hallen. Som t.ex. Historien om hur Karl Ors kom till och historien om den, Konsum kom till och dess historia. Likaså om butiker som funnits i de små orterna. Ser fram mot fortsättningen. Riktigt bra skrivet då det fängslar, och ger mig förväntningar. Kent
Tack Kent. Tycker själv att det är roligt att berätta om båtklubben. Var tveksam till om det var någon som ville läsa detta. Nu vet jag! Än en gång tack för berömmet!