Flygfoto över Granboforsen. Foto: Jämtkraft Bygdeavgiftsmedlen hotas i Vattenverksamhetsutredningen
Igår kom regeringens vattenverksamhetsutredning, den föreslår att bygdeavgiftsmedlen avskaffas. För Bergs kommun skulle det innebära att fyra miljoner kronor skulle försvinna varje år. Den årliga förlusten för Hallenbygden är mellan 700 000 och en miljon kronor (beräknad på hur mycket medel som brukar beviljas bygdens föreningar).
Regeringens utredning menar att bygdeavgiftsmedlen inte används för det de var avsedda att användas till, nämligen att reglera skador i vattenmiljön som vattenverksamheten orsakar.
Här är ett utdrag ur utredningen
Bygdemedel betalas till länsstyrelserna och används till att betala oförutsedda skador med anledning av tillstånd till vattenverksamheter. Utöver det kan kommunerna hos länsstyrelsen ansöka om bidrag till investeringar för ändamål som främjar bl.a. näringsliv eller service i bygden.
I många kommuner går bidragen till bygdegård och till samlingsgårdar. Pengarna används för upprustning och anpassning av byggnaderna för energieffektivisering, t.ex. utbyte av uppvärmningsanläggningar. Även investeringar för tillgänglighet finansieras av medlen. Anslagen används också i vissa fall för investeringar i turismnäringen. De utbetalda medlen går t.ex. till underhåll och anläggande av skoterleder, till föreningar och bysamfälligheter som skaffar hemsidor och håller dessa uppdaterade med information för bygdens befolkning och intresserade turister och till delfinansiering
av bredbandsutbyggnad.
Utredningens förslag om upphävande av bestämmelserna om bygdemedel innebär således att ovanstående åtgärder inte i längden kommer att kunna finansieras med bygdemedel. Utredningens expert från Sveriges Kommuner och Landsting har försett utredningen med uppgift om vad olika kommuner erhåller i bygdeavgift. För vissa kommuner har sökta medel uppgått till relativt stora belopp. Som exempel kan nämnas att Storumans kommun får cirka 10–11 miljoner kronor, Strömsunds kommun cirka 8 miljoner kronor och Bergs kommun cirka 4 miljoner kronor. Kommunerna kommer som regel inte ha möjlighet att med egna medel täcka upp för den
förlust som uppstår.
Bygdeavgifterna används alltså nästan helt till ändamål som inte har någon koppling till skadan i vattenmiljön som vattenverksamheten orsakar. Att upphäva bestämmelserna om bygdeavgift bör, enligt utredningens bedömning, inte ha några effekter för vattenmiljön.
Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.
Landsbygden ska läggas ner!
Nu vill man tom ta bort det enda betydelsefulla ekonomiska bidrag landsbygden har. Inte nog med att kommunerna i norr levererar elström till hela södra Sverige utan att få något tillbaka ekonomiskt!
Nu vill man att ännu fler miljoner ska tas från landsbygden och satsas på ännu fler motorvägar runt storstäder i södra Sverige?
Inga bygdemedel – landsbygden förfaller!
Ideella föreningars medlemmar, som exempel här byalagen i Funäsfjällen, spenderar många dagar av semester och fritid för att underhålla bygdegårdar, förbättra vandringsleder, sköta om utemiljöer som gräsklippning av grönområden, ledmarkeringar mm, till fromma för både ortsbor och besökande gäster ute på landsbygden där det inte åligger kommunen att sköta detta.
Investeringar, elbesparande åtgärder, gräsklippare, skyltmaterial mm bekostas oftast av bygdemedel. Hur ska exempelvis Tännäs Naturstig, Risnäsets byggnader i Funäsdalen, Ljusnedals Bruksområdes stora grönytor och alla gamla byggnader samt dammkonstruktion, Tänndalens badplats, Andersjöåfallets trappor, Säter- och gruvturen med gruvstugan i Bruksvallarna, Messlingens bystuga och Hällmålningsrundan, se ut bara efter några års uppehåll på översyn och underhåll? Och allas vårt Gård- och Säterarkiv! Listan kan göras mycket lång. Kommer bygdemedlen bort till materiella omkostnader, då ger helt säkert de ideella krafterna upp sitt gratisarbete också. Är det värt så lite för politikerna som vill avskaffa bygdemedlen då ger vi upp!!!
Bygdemedlen svarar också för en stor del av egna insatsmedel i större EU-projekt, vilka annars inte hade kunnat genomföras.
De som nu funderar på att ändra på bygdemedelsutdelningen kan inte ana konsekvenserna för infrastrukturen, de har ingen aning om hur många ideella arbetstimmar som läggs ner varje år ute i byarna. Det skulle bli ett riktigt dråpslag för de fina landsortsmiljöer som Sverige kan erbjuda såväl gästande besökare som sina invånare.
Västra Härjedalens Bygdesamrådsgrupp
Gm ordf Marie Klockervold
Det finns massor av hembygdsföreningar, sportklubbar och andra föreningar som gör ett fantastiskt arbete på ideell basis.
Jag har själv varit ordförande i Marby Hembygdsförening så jag vet vad jag pratar om. Utan dessa medel skulle det ha varit i stort sett omöjligt att hålla de gamla byggnaderna i bra skick. Vi fick t.e.x. pengar för att bekosta nya spåntak på de båda husen. vi var ålagda av Länsmuseét att det måste även fortsättningsvis vara spåntak även om underhållet är väldigt dyrt.
Att ta bort dessa för elkraftsproducenterna försvinnande små summorna vore ett dråpslag mot alla dem som jobbar ideellt på landsbygden. Att påstå att medlen inte hamnar på rätt ställe, d.v.s att åtgärda skador som regleringarna omfattar är rent nonsens, en hel del har utbetalats till bryggor och liknande och huvudsaken är väl att bygden får en liten kompensation för intrånget!
I stället för att plocka bort dessa viktiga bidrag till en levande landsbygd stödjer jag dem som jobbar för att drabbade kommuner ska få en rejäl del av de pengar som vattenkraften genererar.
Vattenregleringsmedlen beslutades tillfalla berörda bygder när våra sjöar och vattendrag blev reglerade av kraftbolagen och som jag fattat skulle medlen utbetalas så länge vårt vattensystem påverkas av kraftbolagens verksamhet.
Hej!
Jag har för dåvarande kommunförbundets räkning varit ledamot i en statlig utredning som kom med en SOU 1985.
Den behandlade dammhaverier och höga flöden. Av någon anledning har jag inte lyckats återfinna denna i officiella förteckningar. Om ni kan återfinna den så finns på slutet en särskild skrivning om bygdemedel från mig.
Enligt skvaller har denna utredning begravts eftersom Svea hovrätt i sitt remissyttrande skulle ha bifallit min skrivelse.Sök gärna efter dels SOU:n dels Svea hovrätts yttrande ca 1985.
Lycka till
Per-Olov
Vi måste antagligen göra något slags spektakulärt uppror för att det ska bita. Någon som har ett konkret förslag?
Hej igen!
Tog fel på årtal. Skall vara 1995. Sökte därefter på titeln. Den heter SOU 1995:40. Naturligtvis är Svea hovrätts yttrande senare än när utredningen kom fram.
Per-olov