Kunglig resa längs ”321-an”
Länsväg 321 mellan Svenstavik och Mattmar är som vägsträckning av uråldrigt datum.
Länsväg 321 mellan Svenstavik och Mattmar är som vägsträckning av uråldrigt datum – så länge det funnits folk i Storsjöbygden har det varit naturligt att kommunikationsmässigt sammanbinda den södra delen av sjön med den norra. Vägen var etablerad och omnämnd redan under tidig medeltid och på kartor från 1600-talet finns den inritad–i stort sett med dagens sträckning.
Längs vägen har det, förutom bygdens egna innevånare, färdats handelsmän och pilgrimer, samt tidvis soldater i diverse militära ”campagner”.
I Fale Burmans skrift från 1791 om jämtländska vägar beskrivs den som en ”sidoväg” till huvudvägen västerut mot Norge. År 1688 förbättrades vägen efter en förordning från landshövding Vellink–”då flere farleder då för första gången blefvo vidgade till kärrvägar” – bland andra vägen från Mattmar genom Hallen, Marby och Oviken till Berg. Orsaken till detta är sannolikt de klagomål på vägen (ridstigen) som framfördes av kung Karl XI i samband med hans resa i Jämtland några år tidigare.
År 1686 gjorde Karl XI med en kunglig delegation och med Erik Dahlberg som ”färdledare” en resa i landskapet för att besikta vägarna. Det var det första kungabesöket efter det att Jämtland blivit svenskt i Brömsebrofreden 1645. Kungens huvudsakliga intresse var huruvida vägarna var dimensionerade för militärt bruk eftersom man befarade dansk-norska återerövringsförsök.Karl XI anlände till Jämtland den 2 juni och vistades i landskapet under en dryg vecka.
På återresan, som påbördades den 8 juni längs västra sidan storsjön (”321-an”). färdades man delvis med båt och delvis till häst. Sålunda skriver Dahlberg att man åkte båtledes från Sundsbacken till Våge, varefter man färdades ”Hallen förbi” för nattkvarter hos kaplanen Elias Tallin i Marby. Enligt folktraditionen var både maten och nattkvarteret så ”uselt” att kungen övernattade i en kornlada. Den 9 juni rodde man förbi Oviken och Myssjö till Berg, varefter det kungliga följet fortsatte till Klövsjö och Vemdalen för vidare färd till huvudstaden. Vägens (ridstigens) dåliga standard innebar att det tidvis var bekvämare att färdas med båt och kungens klagomål resulterade i den ovan nämnda uppgraderingen till kärrväg.
Avslutningsvis kan konstateras att 321-an även idag är i behov av en ordentlig upprustning, samt att ett kraftfullt initiativ behövs. Kanske vore ett kungabesök ånyo påkallat som påtryckningsmedel.
EAE
Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.
Hur lång är 321an?