Recension: Dagbok 2008-2014 Från Dramaten till Riksdagen

Vad hade jag i Centern att göra? är den självkritiska frågan som genomsyrar Solveig Ternströms Dagbok 2008-2014 Från Dramaten till Riksdagen. C var ju kärnkraftmotståndare och det första miljöpartiet. Solveig mindes marscherna i bredd med Andreas Carlgren, han som senare blev djävulens advokat, förförd av makt och pengar. Per Åsling blev också en svikare när han tryckte ja till prospektering och uranbrytning. Håkan Larsson stod pall och ingick i ”Den centrala motståndsgruppen”, bestående av Sven Bergström, Eva Selin, Håkan och Solveig. Sven som själv drabbats av Tjernobyl, orkade inte stå emot pressen från Maud Olofsson utan röstade ja till nya reaktorer. ”Tillvänjningsprocess” var uttrycket som de gamla centerpolitikerna försvarade sig med. Ungdomarna Annie Lööf och Fredrik Federley hade inga problem och dem har Solveig Ternström mycket svårt för. Den stora gåtan i kampen mot kärnkraft är Carl B Hamilton, menar Solveig Ternström. Hur kunde en liten man som aldrig sågs skratta, tillhörande ett litet parti, välta ett så stort lass? Reinfeldt och Borg, den senare politikens Persbrandt enligt Solveig, brydde sig inte om sådana småsaker. De befann sig i högre sfärer än energipolitik och småföretagande. Reinfeldt skrev en gång en förförisk artikel om kultur i SvD och nämnde därefter aldrig ordet. Arbetslinjen och utanförskapet var ledorden. Solveig Ternström förstod så småningom att andra skrev hans tal och artiklar. Såväl politiker som teaterfolk liknas vid karaktärer ur Shakespeares dramer men Reinfeldt är helt enkelt en skådis skriver hon. Solveig kämpar in i det sista och samarbetar med Eva Moberg som ägnat hela sitt liv åt kärnkraftmotstånd och därför blivit hårt censurerad och avskedad från de stora drakarna. Hon dog 2011 liksom fysikprofessorn och politikern Eva Selin (c), stark motståndare till kärnkraft med tonvikt samband kärnvapen. Deras kunskap togs inte tillvara, skriver Solveig Ternström bittert. Själv blev hon infångad som röstmagnet och gisslan men det var aldrig partiets mening att hon skulle få något inflytande på äldrevård, psykiatri och kultur, de områden hon brann för. Maud Olofsson kallas kort och gott ”Fru Maud”, en dam som verkar trivas i den politiska glansen och som inte drog sig för utpressning i den uppslitande energiuppgörelsen. Facit är att man ska lyda partiledaren, rösta efter partipiskan, inte ha egna idéer. Efter en tids fogligt uppträdande under uppsikt kan man komma in i belöningssystemet och utskotten. Ann-Marie Pålsson (M) författare till ”Knapptryckarkompaniet” blev Solveig Ternströms vän i pakten De olydiga. Så fungerar vår fina demokrati, säger Solveig Ternström som kritiserar vänskaps- och släktskapskorruption inom riksdag och regering.

Solveigs andra stora fråga lyder: Hur kunde jag lämna konsten för politiken? Teatern, från teaterskolan, femtio år på Dramaten och den egna produktionen Morsarvet finns med i återblickar och minnesmonologer. Döttrarna, Paula, skådespelare och regissör, och Elin, hittebarnet från Korea som enligt asiatisk visdom inte är sjuk, bara annorlunda, får stor plats i dagboken. Föräldrarna, äktenskapen och tillhörigheten till Värmland, allt finns med. 1,6 miljoners klubben var en kraftkälla men också Madonnan som blivit överkörd i kyrkans demokratiska process. Solveig Ternström skriver med sitt hjärteblod och hennes motto inför riksdagsarbetet löd Inlevelse, Mod och Ödmjukhet. Hon blir arg och provocerad av påtvingad mediaträning och föraktar dem som arbetar på att stiga i graderna. ”Plastspråket” kallar hon det politiska tugget och kontrar med att vara personlig i sina riksdagstal och föreläsningar runt om i landet. Solveig Ternström må känna trötthet och missmod efter ringa framgång som politiker, men hennes dagbok är en storslagen berättelse om hur det skulle kunna vara i en demokratisk församling av fler idealister än karriärister.

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

2 kommentarer till Recension: Dagbok 2008-2014 Från Dramaten till Riksdagen

  1. Grym krönika!
    Vi har en nötskrika som ställer till det i fågelbordet, hon är lite jobbig för småfåglarna.
    Har Du nåt förslag vad som kan göras?

  2. Jag har samma men kör inställningen, alla får finnas på fågelbordet.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Ingmar Bergman – både stor och liten

    En verkligt kulturell krönika exklusivt för 321an, signerad Britt Jakobsson Varsågoda, läs, begrunda och kommentera gärna/red Vem tänker du på om jag säger Gentleman? Det var Ingmar Bergman som fick […]

  • Ekumenisk samling under hemvändardagarna i Arvesund

    När min fru Elisabet hade, söndagen den 15/7, ett uppdrag att utföra som kyrkvärd följde jag med. Det var under den ekumeniska gudstjänsten i Arvesunds missionshus. ”Ekumenisk” betyder att flera […]

  • Samarbete och utbildning behövs när det krisar

    I en kris, så fungerar samarbetet! Brandkåren från flera stationer, hemvärnet, försvarsmakten, privata, företag, näringsidkare m.fl. ställer upp till 100 %. Branden i Pålgård började med ett åsknedslag lördagen den […]

  • Berättarafton i Låsböle

    Styrelsen i Lillsjöbygdens byalag funderade för en tid sedan över om det vore dags att ha någonting mer på programmet än bara styrelsemöten, årsmöte, valborgsfirande med majbrasa och surströmming i […]

  • Hallens brandkår hjälpte till i Mörsil/Järpen

    Efter kilometervis med spaltmeter, med all rätt, om den fasansfulla mängd med skogsbränder vi drabbats av, ska jag fatta mig kort om detta mer lokala. Träffade brandman Håkan Karlsson som […]

  • ”Gubbas hage” av Kerstin Ekman

    Kerstin Ekman tillhör oss på ett möjligen ologiskt men innerligt och speciellt sätt efter vad Valsjöbyn betytt för trilogin Vargskinnet. När hon i sin spränglärda essä ”Gubbas hage” om motsättningen […]

  • Konsert i Näs kyrka med Balsam

    Musikgruppen Balsam skapade en mjuk och trevlig stämning i Näs kyrka på lördagskvällen. Förutom multi-instrumentalisten Janne Hemmingsson består gruppen av Marianne Nilsson på fiol från Lockne, sångerskan heter Sandra Olsson […]

  • Var lugn-Regionen har resurser

    Bilden fick vi på redaktionen för länge sedan av ”Syster Inga”, Inga Nilsson, legendarisk distriktssköterska i trakten. Då kan vi väl alla vara lugna och förstå att vi alla får […]

Länsstyrelsen
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen