Bild från föreställningen. Foto: Oviken Amatörteater

Britt recenserar: Tattarstan på Orrgården

Full av förväntan bänkar jag mig på premiären av Tattarstan, en sann historia ur livet i Oviken på 1920-talet.

Hur har man löst frågan att lyfta en sorgligt nog sann händelse till en konstnärlig nivå och samtidigt vara så underhållande som den lokala publiken väntar sig? Korta scener avlöser varandra med ridåfall, sammanbundna med omväxlande klassisk och folklig musik. Jag urskiljer Mustalainen, det handlar ju om tattare, det mörka, främmande och opålitliga folket. Scenografin är rustik och bondsk, jag väntar förgäves på en interiör från Billsåsen, byns verkliga namn. Det talas mycket om förfall och snusk men varken Tattar-Ernst eller hans dotter som blivit den nästan äkta bondsonen Johans käresta, visar sig på scenen.

En riktig kärleksscen med association till Viktor Rydbergs riddar Erland och Singoalla hade kunnat höja temperaturen betydligt. Pjäsen inleds med ett extrainkallat möte i kommunstyrelsen. Alla gubbar är där och representerar sin del av samhällsstyret, affärslivet, skolan, självägande bönder och fattigvården. Det är ebb i kommunkassan och felet är att Tattarstan lever på bidrag. Man resonerar fram och tillbaka men frågan skjuts upp med ett klassiskt jämtländsk uttryck, ma jett fåndér. Jag vill ge språket en eloge. Det sitter bra och en del gamla, nu bortglömda vändningar välkomnas med igenkännande skratt från publiken. Särskilt de äldre männen undviker överdrifter, vilket väl beror på att de har lätt att ta fram den äkta jämten eftersom de i grund och botten är sådana. De skvallrande kvinnorna spelar över utan att direkt hamna i bondkomik, bara nästan. Det finns en farlig frestelse att gå över en gräns när man tar in dialekten, att komma för nära revy. Det skulle inte ha passat i Tattarstan som tar upp en allvarlig och tyvärr tidlös fråga.

Det visar sig att problemet med tattarna löser sig smidigt utan att pamparna behöver fatta något obehagligt beslut. Enligt receptet alla vinner blir Tattar-Ernst den ende som har lagfart, utköpt och avhysning kan ske snyggt och prydligt till någon kommun söderut. Jag är visserligen född på 30-talet men hörde min pappa som satt i Fattigvården tala med andra gubbar om möjligheten att skicka iväg barnrika familjer till grannkommunen, allt för att värna om den egna kassan. Föreställningen tar fram paradoxen i utanförskapet. Först stänger vi dem ute, sen anklagar vi dem för att vara lata, tigga och dra sig fram med olagliga metoder. Tack vare Oviken-veckan och andra Konstens beskyddare är det inte bara möjligt utan roligt att leva på landsbygden.

Vill du se föreställningen så spelas den även torsdagen den 9/7 och söndagen den 12/7. För mer information se vår evenemangskalender

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

2 kommentarer till Britt recenserar: Tattarstan på Orrgården

  1. En obetydlig anmärkning på rubriksättaren.
    Det heter recenserar.
    säger Britt f d språkpolis.

  2. Självklart heter det så. Aldrig bra att jobba när hjärnan är på semester.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Luciapokalen, Classic bodybuilding över 180 cm.

    Luciapokalen är Sveriges största amatörtävling vilket märktes på startfältet. I Alexanders klass Classic bodybuilding + 180 cm var det 13 stycken mycket bra deltagare.Alexander gick till final (de 6 bästa) […]

  • Hallens Vägförening fortsätter att jobba för trafiksäkerheten

    Tina Klintevall i Hallens Vägförenings styrelse fortsätter att följa utvecklingen av trafiksäkerheten i Hallen, kolla hennes nytagna bild utanför skolan. Detta på uppdrag av styrelsen i föreningen. Den här bilden […]

  • Vad tycker Bergs politiska ledning om en gruva i Oviken

    Jag läser att det var ”stort intresse” vid ett möte om gruva i Oviken och att kommunalrådet Therese Kärngard lovar att hålla oss medborgare informerade om utvecklingen. Väldigt konstigt att […]

  • Oviksfjellorna och Ovikens manskör i Hallens kyrka

    Med sångglädje och fin stämsång gladde de två körerna ett 50-tal besökare i kyrkan, sedan Elisabet Livendahl hälsat alla välkomna. Repertoaren bestod både av välkända och mindre kända julsånger. Exempelvis […]

  • Det åtråvärda vanadinet och uranet

    Undertecknad besökte mötet den 10 december 2018 som hölls i Mötesplats Oviken, om en eventuell gruva i Oviken och fann att inget hade förändrats sedan sist. Efter att tagit ett […]

  • Julkonsert i Hallens kyrka

    Oviksfjellorna och Ovikens Manskör önskar alla välkomna till en Julkonsert i Hallens kyrka! Imorgon tisdagen den 11 december kl 19. Fri entré Kollekt Välkomna

  • Ovikens skoterklubb ger stöd till fjällräddningen

    Ovikens skoterklubb har beslutat att lägga till 50 kronor på medlemsavgiften och skänker den 50 – lappen till Fjällräddningen. -Undrar ni varför? Fjärräddningen är en organisation som i ur och […]

  • Absolut Jämtland – ”I väntan på sjulsmäss”

    Konserten ”I väntan på sjulsmäss” fick publiken i en fullsatt Storsjöteater lyssna på och glädjas åt onsdagen den 5 december. Storsjöteatern kan också sägas vara den bästa konsertlokalen i Östersund. […]