Lämningar av kolarstugan på ön. Foto: Steven Hellan

Historiska platser: Nu finns bara ruiner på Sågholmen

Vårvädret lockar till utflykter. Svänger man av 321:an och tar vägen mot Ytterocke upptäcker man, efter att ha passerat Kvitslebron, några informationstavlor och en gångbro som leder till en liten ö ute i strömmen. Här ligger Sågholmen. Idag en oansenlig skogbeklädd holme i Kvitsleströmmarna, men för lite mer än hundra år sen en livlig industri som sysselsatte mer än 100 personer. Sågverksägaren, trävaruhandlaren Jon Sivertsson Dillner, hade nog knappast känt igen sig om han sett platsen idag. Ett naturskönt område med gångstigar i vacker skogsmiljö. Men trots att det i år är exakt 100 år sedan alla byggnader revs finns det ännu många spår kvar av den omfattande sågverksindustrin.

Resterna av lastkajen med Kvitslebron i bakgrunden. Foto: Steven Hellan

Resterna av lastkajen med Kvitslebron i bakgrunden. Foto: Steven Hellan

Kvitslesågen var ett av de äldsta industriella sågverken i Jämtland. J S Dillner köpte redan på 1860-talet den gamla bysågen som fanns på platsen. 1870 lät han uppföra en ny såg och Kvitsle sågverk utvecklades snabbt till en stor industri. Här fanns ett ångdrivet sågverk, en snickerifabrik, ett sliperi, en kolgård, en brädgård, ett torkhus, målarverkstad och en lastkaj. Det fanns till och med en smalspårig järnväg för transport av timmer! På fastlandet låg arbetarbostäderna. Dillner själv bodde på Sågholmen tillsammans med sin familj och hade ett välskött jordbruk som han var mycket engagerad i. 1897 flyttade han till Östersund.

Sågverksindustrin blomstrade i västra Jämtland under slutet av 1800-talet. Järnvägen byggdes under 1880-talet och efterfrågan på sågat virke för export var stor. Men det var en kort guldålder. Efterhand uppstod virkesbrist och unionskrisen med Norge 1905 satte stopp för den viktiga exporten till grannlandet. Sågverket i Kvitsle lades ner 1906 och 1915 revs hela anläggningen.

Resterna av disponentvillan syns fortfarande tydligt i landskapet. Dillner och hans familj bodde på Sågholmen fram till 1897 då de flyttade till Östersund. Foto: Steven Hellan

Resterna av disponentvillan syns fortfarande tydligt i landskapet. Dillner och hans familj bodde på Sågholmen fram till 1897 då de flyttade till Östersund. Foto: Steven Hellan

Idag, 100 år senare, har minnena från denna tid bleknat bort. Men spåren finns kvar. På Sågholmen ser man än idag resterna av sågverksindustrin och området är rikligt skyltat med information och bilder från tiden det begav sig. Det är ett mycket vackert och intressant utflyktsmål som jag kan rekommendera varmt. Ta med termos och fikakorg, det finns både vindskydd och bänkar på platsen. Eller varför inte prova fiskelyckan i Kvitsleströmmarna?

Idag består Sågholmen av oavverkad skog. Naturen är mycket vacker att vandra runt i. Foto: Steven Hellan

Idag består Sågholmen av oavverkad skog. Naturen är mycket vacker att vandra runt i. Foto: Steven Hellan

En del av jordkällaren från Dillners gård finns fortfarande kvar. Foto: Steven Hellan

En del av jordkällaren från Dillners gård finns fortfarande kvar. Foto: Steven Hellan

Vid lågvatten kan man göra många fynd vid strandkanterna. Här en kaffekopp som lämnats i all hast. Foto: Steven Hellan

Vid lågvatten kan man göra många fynd vid strandkanterna. Här en kaffekopp som lämnats i all hast. Foto: Steven Hellan

Ett trallspår anlades tvärs över ön för transport av virke till lastkajen. Foto: Steven Hellan

Ett trallspår anlades tvärs över ön för transport av virke till lastkajen. Foto: Steven Hellan

Området är rikligt skyltat med informationstavlor. På denna syns disponent Dillners egen ångbåt ”Öring”, som med hjälp av pråmar forslade det sågade virket till Frösön och Östersund. Foto: Steven Hellan

Området är rikligt skyltat med informationstavlor. På denna syns disponent Dillners egen ångbåt ”Öring”, som med hjälp av pråmar forslade det sågade virket till Frösön och Östersund. Foto: Steven Hellan

Sågholmen nås via en gångbro från fastlandet. Foto: Steven Hellan

Sågholmen nås via en gångbro från fastlandet. Foto: Steven Hellan

Skriver för 321an.se om historiska platser i Jämtland.
E-post: steven@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

En kommentar till Historiska platser: Nu finns bara ruiner på Sågholmen

  1. Intressant läsning. Särskilt då beroende av att jag nästan bott granne med ön. Min mor var butikschef på Konsum i Kvitsle, tiden då den las ner. Då kunde ICA och Konsum ligga granne i en sån liten by. Härlig läsning.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Ingmar Bergman – både stor och liten

    En verkligt kulturell krönika exklusivt för 321an, signerad Britt Jakobsson Varsågoda, läs, begrunda och kommentera gärna/red Vem tänker du på om jag säger Gentleman? Det var Ingmar Bergman som fick […]

  • Ekumenisk samling under hemvändardagarna i Arvesund

    När min fru Elisabet hade, söndagen den 15/7, ett uppdrag att utföra som kyrkvärd följde jag med. Det var under den ekumeniska gudstjänsten i Arvesunds missionshus. ”Ekumenisk” betyder att flera […]

  • Samarbete och utbildning behövs när det krisar

    I en kris, så fungerar samarbetet! Brandkåren från flera stationer, hemvärnet, försvarsmakten, privata, företag, näringsidkare m.fl. ställer upp till 100 %. Branden i Pålgård började med ett åsknedslag lördagen den […]

  • Berättarafton i Låsböle

    Styrelsen i Lillsjöbygdens byalag funderade för en tid sedan över om det vore dags att ha någonting mer på programmet än bara styrelsemöten, årsmöte, valborgsfirande med majbrasa och surströmming i […]

  • Hallens brandkår hjälpte till i Mörsil/Järpen

    Efter kilometervis med spaltmeter, med all rätt, om den fasansfulla mängd med skogsbränder vi drabbats av, ska jag fatta mig kort om detta mer lokala. Träffade brandman Håkan Karlsson som […]

  • ”Gubbas hage” av Kerstin Ekman

    Kerstin Ekman tillhör oss på ett möjligen ologiskt men innerligt och speciellt sätt efter vad Valsjöbyn betytt för trilogin Vargskinnet. När hon i sin spränglärda essä ”Gubbas hage” om motsättningen […]

  • Konsert i Näs kyrka med Balsam

    Musikgruppen Balsam skapade en mjuk och trevlig stämning i Näs kyrka på lördagskvällen. Förutom multi-instrumentalisten Janne Hemmingsson består gruppen av Marianne Nilsson på fiol från Lockne, sångerskan heter Sandra Olsson […]

  • Var lugn-Regionen har resurser

    Bilden fick vi på redaktionen för länge sedan av ”Syster Inga”, Inga Nilsson, legendarisk distriktssköterska i trakten. Då kan vi väl alla vara lugna och förstå att vi alla får […]

Länsstyrelsen
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen