Eva Widholm visar hennes och maken Torgnys biogasanläggning som förser Trägsta Mjölkgård med el och värme. Foto: Anna Persson

Koskit är energi i Trägsta

HELGLÄSNING | På Trägsta Mjölkgård finns inte bara en ladugård med allt vad det innebär, utan också en biogasanläggning. 321an fick nöjet att träffa bonden Eva Widholm som också omvandlar koskit till värme och el.

Hur länge har ni kört anläggningen?
– Den har varit i full produktion i ett år nu.

Varför byggde ni för biogas?
– Vi har en handlingsplan som vi gjorde för många år sen med grundtanken att vi ska producera högkvalitativ mjölkråvara i en bra miljö för både människa och djur. Så vi har haft många investeringar i företaget för att förbättra både för oss som jobbar här och för djuren som bor här i ladugården. När dessa var gjorda så var både jag och min man Torgny överens om att vi skulle bygga en biogasanläggning för att ta vara på energin som finns i koskiten.

Vad krävs för att få bygga en biogasanläggning?
– Först och främst måste det godkännas av kommunen, sen Länsstyrelsen och sist Jordbruksverket. Eftersom det är metangas som vi utvinner ur koskiten, så måste någon på gården ha gått en tvådagarskurs. Där får man lära sig om de risker och faror som finns med biogas. Torgny har gått den kursen och är biogasföreståndare. Hela investeringen gick på 3,6 miljoner. Tack vare ett investeringsstöd från Länsstyrelsen på 50 procent så kunde vi göra verklighet av projektet. Projektör var Mats Gustavsson som har mycket erfarenhet, kunnande och blick för att se hur och vad man kan göra för att det ska bli bäst med de förutsättningar som finns.

Hur lång tid tog det att bygga anläggningen?
– Det tog nästan ett år innan allt var klart. Då hade vi även paus i bygget under vintern. Det lättaste var att bygga husen till anläggningen. Men det var en annan femma med alla ledningar och kulverten som skulle ner i backen. Det var många samarbetsövningar innan allt det var gjort. Vi var många som hjälpte till. När allt var klart och reaktorn fylldes med skit så skulle allt värmas. Koskit som den är, är inte varm och vi skulle få upp den till 37-40 grader. Det gjorde vi med vedeldning i ungefär två månader. Nu värms anläggningen av sig själv, det är som ett litet kretslopp.

Hur funkar biogasanläggningen?
– Först så skiter kossan inne i ladugården och den skiten hamnar i kulverten. Från kulverten rinner skiten av sig själv till pumprummet som är en täckt brunn. Därifrån pumpar vi manuellt två gånger per dag skiten till röttanken som fylls på från botten. Där inne finns en propeller som blandar runt allt för att förhindra att det bildas svämtäcke. Inne i röttanken äts allt organiskt upp och skiten blir vattnig. En bit ner från taket sitter avrinningen, så det inte blir för mycket skit i tanken. Här tillsätts syre med hjälp av en kompressor för att förbättra villkoren för de bakterier som äter svavel. De bakterierna måste finnas för att det ska bli så ren metangas som möjligt. I taket på rötkammaren sitter ett rör, det är där metangasen tas om hand och förs vidare i systemet till en scrubb (som Mats har uppfunnit). Där tvättas gasen första gången från svavel och annat som inte ska vara med. Det viktiga är att få ut så ren metangas som möjligt för att få ut så mycket effekt som möjligt. Från scrubben går gasen vidare i en slinga i backen för att avvattnas och hamnar till slut i gaslagret. Gaslagret är som en stor ballong som finns i en container. Nu är gasen klar för att användas.

Vad använder ni gasen till?
– Den försörjer i första hand ladugården med varmvatten, det är en ackumulatortank på fem kubikmeter som värms när vi eldar gasen. Sen är det två boningshus som värms av gasen. I andra hand så producerar vi el som vi levererar ut på elnätet. Generatorn är en V8 motor som drivs på gasen. Innan metangasen kommer till motorn så renas den en gång till genom ett kolfilter för att motorn ska gå så rent som möjligt. Får vi överskott på gas så måste den eldas upp, vi får inte släppa ut den som den är. Då har vi en brännare som bränner gasen, och när den brinner ser det ut som en fackla med blå låga.

Vad har anläggningen producerat det här första året?
– Det har blivit 126 000 kubikmeter metangas. Det ger ungefär 6–700 000 kWh energi. Under det första året har det varit inkörningsproblem med generatorn och man kan säga att den gått på halvfart. Men vi har producerat 68 000 kWh, en del av det har gått ut på elnätet.

Har ni haft några problem med anläggningen?
– Nej, inte några stora problem. Det svåra är att ständigt ha koll och försöka se och förutse problemen i tid. Man får ha inställningen ”att lära känna sin biogasanläggning”. Det är mycket finlir för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vi fick svämtäcke i en av tankarna som skiten kommer till efter röttanken, så skiten kom bakvägen och det blev översvämning. Men som tur var så såg vi det innan det hann bli några större skador.

Finns det några andra fördelar med biogas än gasen?
– Ja. Tack vare rötningen blir det bättre energivärden i skiten. Det är 30 procent mer kväve i den rötade än i den orötade. Vi tycker att det växer bättre nu än innan vi började med den rötade skiten. Ett extra plus är att det inte luktar så mycket när vi sprider den på fältet. Sen är det känslan att veta att det varmvatten man använder har korna producerat. Det är en otrolig känsla.

Eva avslutar intervjun med att nämna LRFs slogan: Klimatsmarta kor! Det borde verkligen gälla här. Och det kan undertecknad hålla med om!

Varsågod, detta reportaget bjuder vi på! Artikeln publicerades i augustinumret av 321an Magasin. Klicka här för att teckna en prenumeration.

Skribent, fotograf, redigerare och Allt-i-allo.
E-post: anna@321an.se | Telefon: 070-25 26 288

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Förlängda öppettider för skoterleder

    Länsstyrelsen har beslutat att förlänga öppethållande av skoterlederna inom delar av Åre kommun till och med 1 maj. Detta gäller för de leder som ingår i det tidigare kommunala regleringsområdet […]

  • ”Orter och ställen”, scenisk läsning i Hallen

    Estradpoesi har man ju hört talas om och även förtrollats av genrens celebritet, Bruno K. Öijer, men vad är scenisk läsning? Det fick jag och ett tiotal andra uppleva på […]

  • Kulturell aktivitet på biblioteket i Hallen

    Estrad Norr producerar och sprider professionell scenkonst i hela Jämtland Härjedalen!! Bakgrund: 2015 utlystes en skrivartävling i regionen vilken resulterade i antologin Orter och ställen, med berättelser skrivna av 21 […]

  • Äldrecenter Bjurgården Hallen

    Onsdagen den 11 april var det återigen dags för underhållning för både de boende på Bjurgården men även för hela bygdens pensionärer. Trots det vackra vintervädret, som kan locka till […]

  • Bymöte med engagerade deltagare

    Det blev ett lyckat Bymöte på Allhuset/Biblioteket med kommunens representanter Anette Lundin-Grip Kultur- och Fritidsenheten samt Björn Fredlund Arbetsmarknadsenheten. Ett drygt 20-tal personer hade mött upp! Björn och Anette informerade […]

  • Vad är ett liv?

    Möjligen summan av alla små och stora saker som händer en människa mellan födelse och död. Jag har ibland undrat varför vissa, oftast pinsamma, upplevelser liksom biter sig fast och […]

  • Naturbilder från Lennart Dannelind

    En lappuggla kom och hälsade på en tidig morron. Den satte sig på min Bäckeboskylt i Låsböle. Den kastade blickar på vårt fågelbord med många fåglar, som domherrar, talgoxar, koltrastar […]

  • Ny hyresgäst på Allhuset

    Maibritt Alverland har nu sällat sig till gänget som huserar på Allhuset. Hon driver ett loppis och kommer säkert att komplettera Kupans. Kupan säljer kläder men hos Maibritt kan man […]