Recension av Fantasy

Medeltiden med stamstrider och folktro på allehanda väsen och makter är en lockande epok för den litterära stil i flera varianter som kallas fantasy. Karaktäristiskt är en blandning av saga och historiska men även geografiska fakta med framträdande inslag av kamp mellan ont och gott.
Våren 1363 är den tid Johan Theorin valt för första delen av tre i sin ”Krönika om Jarmaland”. Titeln är ”Slaget om Salajak” och målgruppen mellanåldern, 9 – 12 år.

Den jämländske författaren Aksel Lindsröm, född 1904 i Rossbol och död på Frösön 1962, rörde sig inom samma område, det forntida Jämtland med Frösön och norra Skandinavien, med sin Frösötrilogi, men under den tid vi benämner Vikingatiden och i romanform. Den mest spännande likheten är att det genom århundraden ständigt närvarande Storsjöodjuret har en roll i båda författarskapen. Lindström kallar det Vidundret och skrev en roman med samma namn. Från 1970-talet har jag ett minne av en löpsedel ”Storsjöodjuret lockades av kohornsmusik”. I Johan Theorins bok är det fogdedottern Lovisa som dompterar djuret med näverlur.

Sådana utvikningar gör läsningen extra kryddad för mig men hur har författaren lyckats med sin målgrupp? Bra, tycker jag. Boken är strukturerad i korta kapitel och mycket dialog. Själva huvudtemat, slaget, attackens dramaturgi rullar fram med bibehållen spänning genom andra halvan av boken. I centrum står några bondpojkar från Småland, Torkel, Samuel, Niklis och Jöran med olika drömmar och ambitioner. Niklis tänker längtansfullt på sin förfader Orm Egg, en av de sista vikingarna. ”Det är riddarnas tid nu” avfärdar honom Samuel som vill bli soldat och strida mot hwitrerna, de människoätande kvinnotroll med sitt huvudkvarter i berget Salajak. Torkel blir deras offer och bröderna får ännu en drivkraft att ansluta sig till en krigshär som ska hjälpa fogden i norrlandet, Georg Bosch. Hela riket anses hotat av hwitrerna. Efter lång vandring och mycken möda blir de antagna till Eftertruppen som visar sig vara att ta hand om grisarna och slakta dem. I härens organisation finns kockar, smeder, spejare och fältskärer. Jöran blir den läkekunnige Hasveros medhjälpare. Jöran är egentligen för ung men visar sin duglighet genom att bli en överlägsen klättrare, en konst som ska visa sig nyttig. De blir mobbade eftersom stadsbor föraktar folk från landet. Skampålar för ogifta mödrar är realiteter liksom den grasserande pesten som lämnar ödegårdar efter sig. Steg för steg avslöjas mer om hwitrerna, deras vapen och trollkonster. En stor händelse är när de första kanonerna anländer i tid före det avgörande slaget. Hasveros tror att fogden köpt dem från Frankrike men krutet kommer från Kina. Många detaljer kan locka en historieintresserad ungdom att forska vidare.

Krig är männens område och det syns därför begripligt att pojkar är överrepresenterade. Hwitrerna är av kvinnokön, inte så smickrande. I slutet som en kittlande övergång till nästa del i krönikan, berättas att Lovisa med hjälp av sjöormen, som hon så gulligt kallar Storsi, ska leda jakten på hwittran som dödade Samuel. Men är Samuel verkligen död?

Britt Jakobsson      Johan Theorin      Slaget om Salajak      BonnierCarlsen

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Det dansades polskor på Glamusiken

    Det var inte bara spel i Hallen utan även dans! En av de skickligaste spelmännen i Jämtland, Anders Wedlund, spelade polskor på utedansbanan i Hallen under Glamusikfestivalen. Gertrud Nygren är […]

  • Tradition på Strömbacka kvarn och…

    …Anders Hedén med vänner I kärva tider, jag tänker på bränder och klimathot, är det viktigt att hålla på traditioner. Det vet Anders Hedén som för 21:a året i rad […]

  • Konsert och konst i Hackås

    Det var på det glada 70-talet då alternativrörelser frodades och många märkliga musikgrupper tilläts dyka upp på prestigefyllda scener. Jag tror det var på Konserthuset och gruppens namn var Archimedes […]

  • Hallens Glamusikfestival ”hett tema” för den 17:e i ordningen

    Kanske en av de varmaste och hjärtligaste festivaler som avhållits i länet är till ända. Under onsdagskvällen ordnade Sportklubben aktiviteter i tält och dansbana för de något yngre förmågorna. Fun […]

  • Annorlunda Hallgårdskväll med Fun Country

    Både annorlunda och rolig var denna Hallgårdskväll som traditionsenligt arrangeras dagen före invigningen  av Glamusikfestivalen. Nu berättar ledaren Eiwy i FUN COUNTRY om evenemanget och sin förening/red Nu har vi […]

  • Missad text i Hallen/Marby-krönikan

    Tyvärr har undertecknad, redigeraren av Hallen/Marbykrönikan, missat en text som egentligen skulle finnas på sidan 20 efter underrubriken KAPELLET. Här kan du se den missade bilden och texten. Jag beklagar […]

  • Marby hembygdsförening med museum

    Träffade sekreteraren i Marby hembygdsförening, Åsa Visén. Åsa brinner för gamla föremål, och sådana finns det mängder av i föreningens museum. -En dag när inte vi finns kvar är det […]

  • Idé efter fikat på Marby Gammalgård

    Många vet att det är Staffan Olofsson som driver sommarcafét på Marby Gammalgård, populärt och kanske särskilt en sommar som denna. Kom då att tänka på artikeln jag gjorde ifjol […]

Länsstyrelsen
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen