Kerstin Ekman Foto hd.se

”Gubbas hage” av Kerstin Ekman

Kerstin Ekman tillhör oss på ett möjligen ologiskt men innerligt och speciellt sätt efter vad Valsjöbyn betytt för trilogin Vargskinnet. När hon i sin spränglärda essä ”Gubbas hage” om motsättningen mellan det vilda, olönsamma och det tämjda, tar upp frågan om hemkänsla, är det Valsjöbyn hon framhåller, fast det i litterära kretsar ansågs vara en flykt och förvisning. Där var det självklart att bli accepterad i motsats till Själand, Ångermanland och i norra Roslagen, där Gubbas hage, ett halvt tunnland hagmark, ligger. Kerstin och hennes man Börje var ”främmande” och fick kriga med grannar om träd och husbygge. Hemlängtan vände sig länge mot Jämtland, där de ännu äger ett skifte och en fäbodstuga. Börje såg ekonomiska möjligheter i ett 100 ha stort skogshemman i Roslagen, Kerstin de botaniska, olönsamma.

Stilistiskt är ”Gubbas hage” en vandring, där läsaren är inbjuden som sällskap. Kerstin Ekman lånar ett ord från sitt ungdomssvärmeri H.D. Thoreau, ”sauntering”, att gå omkring utan mål och iaktta ute, sen hem för att anteckna. Det var så hans ”Skogsliv vid Walden” kom till och så gör Kerstin Ekman. Hon strövar fritt i tid och rum, i hagen, på ängen, i skogen, i litteraturen och i sitt eget långa liv. Överblick, perspektiv och överraskande associationer, läsningen håller mig vaken och nyfiken. Ständigt närvarande är antika och sentida diktare och citaten är många. Den grekiska gudavärlden dyker upp liksom den poetiska Eddan. Var kanske ”Odyssén” i själva verket skriven av en kvinna? Den pastorala herdediktningen spolades av Anna Maria Lenngren, men vad föreslog hon istället? Många satte inte sin fot utanför staden, förmodar Kerstin Ekman och kvinnorna var aktivt undanträngda i den akademiska världen. Som forskare och tänkare jämför hon renässansens politiska och religiösa ledare med dagens som inte riskerar sina liv i Syrien och Irak. Kerstin Ekman reflekterar över allt som intresserar henne. Om poesi, i antiken är Vergilius en favorit och estradpoeten Bruno K. Öijer har översatt Walt Whitmans ”Leaves of Grass” speciellt för Gubbas. I hagen, som är bokens huvudspår, gäller lieslått och räfsning men också betesdjur provas. En bagge verkar from men en dag går han till anfall. ”Redan dagen efter stod jag och vispade hans blod.” Osentimental, varken romantisk eller nostalgisk men samhällskritisk, så ser jag hennes hållning.

Liksom i biografin över Linnélärjungen Clas Bjerkander är Kerstin Ekmans syfte att bilda oss en smula. Om vi inte kan benämna det som växer försvinner kunskapen. ”Miljö” och ”natur” är alltför oprecisa begrepp. I dessa dagar då Svenska Akademien rasat ihop framstår hon som en strålande stjärna som med glimten i ögat inleder ett roligt avsnitt med ”Jag har också varit i hovkretsarna”. Där kände hon sig ofta som en guldfisk i en kristallskål.

”Gubbas hage” är ett djupt personligt verk, inte bara för att författaren är ogarderad och talar förtroligt med läsaren. Delar med sig av sin beläsenhet men också det privata. De allra flesta bilderna är egna fotografier. Ett foto av en död rödräv har undertexten: ”En god vän och jägare som visste vad jag önskade mig kom med en skjuten räv. Men när den vackra fullpälsade rävhanen låg i snön framför verandan ville jag inte ha någon mössa längre.”

När de stora frågorna är ställda och hagen efter tjugo år ska lämnas och antingen bli övervuxen av örnbräken eller gräsmatta, förnimmer jag ett lätt vemod hos Kerstin Ekman. Över människans högmod och brist på insikt om sin egen plats i skapelsen. Vi kan ju inte, som Montaigne påpekat, tillverka ens ett litet spindelnät. Det måste vara något fel på evolutionen tror hon, eftersom ingenting hindrar oss från att blint gå mot vår egen undergång. Har jag nu lyckats ge en rimlig bild av vilken bok ”Gubbas hage” är? Nej. Du måste läsa den.

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Det dansades polskor på Glamusiken

    Det var inte bara spel i Hallen utan även dans! En av de skickligaste spelmännen i Jämtland, Anders Wedlund, spelade polskor på utedansbanan i Hallen under Glamusikfestivalen. Gertrud Nygren är […]

  • Tradition på Strömbacka kvarn och…

    …Anders Hedén med vänner I kärva tider, jag tänker på bränder och klimathot, är det viktigt att hålla på traditioner. Det vet Anders Hedén som för 21:a året i rad […]

  • Konsert och konst i Hackås

    Det var på det glada 70-talet då alternativrörelser frodades och många märkliga musikgrupper tilläts dyka upp på prestigefyllda scener. Jag tror det var på Konserthuset och gruppens namn var Archimedes […]

  • Hallens Glamusikfestival ”hett tema” för den 17:e i ordningen

    Kanske en av de varmaste och hjärtligaste festivaler som avhållits i länet är till ända. Under onsdagskvällen ordnade Sportklubben aktiviteter i tält och dansbana för de något yngre förmågorna. Fun […]

  • Annorlunda Hallgårdskväll med Fun Country

    Både annorlunda och rolig var denna Hallgårdskväll som traditionsenligt arrangeras dagen före invigningen  av Glamusikfestivalen. Nu berättar ledaren Eiwy i FUN COUNTRY om evenemanget och sin förening/red Nu har vi […]

  • Missad text i Hallen/Marby-krönikan

    Tyvärr har undertecknad, redigeraren av Hallen/Marbykrönikan, missat en text som egentligen skulle finnas på sidan 20 efter underrubriken KAPELLET. Här kan du se den missade bilden och texten. Jag beklagar […]

  • Marby hembygdsförening med museum

    Träffade sekreteraren i Marby hembygdsförening, Åsa Visén. Åsa brinner för gamla föremål, och sådana finns det mängder av i föreningens museum. -En dag när inte vi finns kvar är det […]

  • Idé efter fikat på Marby Gammalgård

    Många vet att det är Staffan Olofsson som driver sommarcafét på Marby Gammalgård, populärt och kanske särskilt en sommar som denna. Kom då att tänka på artikeln jag gjorde ifjol […]

Länsstyrelsen
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen