Britt recenserar ”Den dag jag blir fri”

Äntligen har det kommit en biografi över Katarina Taikon, ”Den dag jag blir fri”, skriven av en svensk journalist med kurdiska rötter, Lawen Mohtadi, också hon en stark förkämpe för mänskliga rättigheter.

Silversmeden Rosa Taikon, äldre syster till Katarina har delat med sig av sina minnen och är en av de främsta källorna. Rosa menar att fördomarna kommer att finnas kvar i generationer och räknar inte med att få uppleva likabehandling av romer i Sverige under sin livstid. Det är lätt att förstå hennes pessimism när man ser tillbaka och samtidigt beundra hennes fortsatt outtröttliga engagemang och starka röst i samhället.

Under 1920-talet gjorde staten stora ansträngningar för att bli av med Sveriges romska befolkning. Tanken att vissa människor var överlägsna medan andra borde utrotas, främst samer, zigenare och tattare, fick sitt uttryck i bildandet av Rasbiologiska institutet 1921, i gott samförstånd mellan ledande politiker från höger till vänster. Steriliseringslagen 1935 blev ett kraftfullt verktyg och alla möjliga anledningar uppfanns för att på detta brutala sätt ”rena” den ädla svenska folkstammen. År 1943 kom ”Zigenarinventeringen”, då romer räknades och registrerades, även ”blandras” kartlades.

Vilken kuslig upprepning var inte Skånepolisens register över ”kringresande” år 2013? Tar detta aldrig slut? När nu romska rumäner och bulgarer på grund av fattigdom och diskriminering och inte minst EU:s underlåtenhet att ställa krav på medlemsländerna, kommer hit för att tigga, förstärks fördomarna mot alla romer.

Katarina Taikon föddes 1931 i ett tält utanför Örebro som fjärde barnet till Johan Taikon och Agda Karlsson. Mamman dog tidigt men som en god ersättare fanns den ryska dansösen Masha, Johans enligt romsk sedvänja frånskilda fru kvar i familjen. När Johan valde en ny kvinna, också hon svensk, måste mami Masha flytta och Katarina lämnades först till en cirkusfamilj och därefter för en tid till ett barnhem. Johan Taikon ville att barnen skulle få gå i skola men de var inte välkomna. Katarina blev bortgift som fjortonåring och rymde. Först i mycket vuxen ålder lärde sig Rosa och Katarina att läsa på Birkagårdens folkhögskola och båda utbildade sig därefter vidare. Genom att visa prover kom Rosa in på Konstfack, där hon tillvaratog och utvecklade det romska silversmidet och Katarina gick på Påhlmans och blev författare. Med berättelsen om Katarina Taikons liv som utgångspunkt frilägger Lawen Mohtadi romernas historia i Sverige. Det är på tiden att den större berättelsen kommer fram i ljuset och begrundas i jämförelse med vår inbilska självbild som ännu frodas. Författaren fick så sent som på Bokmässan i Göteborg, där alla är upplysta kulturmänniskor, kommentaren: ”Jag skulle ju aldrig köpa en bil av en zigenare…”

Katarina Taikons storartade kamp för romernas lika rättigheter är inte allmänt känd och erkänd. Hon står på ett foto utanför Storkyrkan tillsammans med fredspristagaren Martin Luther King där också aktivisten Paul Rimmerfors finns med. Många andra som bildlikt fanns vid hennes sida lyfter Lawen Mohtadi fram ur glömskan. Katarina Taikon gav till sist upp hoppet om de vuxna och skrev de självbiografiska böckerna om Katitzi.

Britt Jakobsson

Lawen Mothadi                   Den dag jag blir fri              En bok om Katarina Taikon

Natur & Kultur

Fristående krönikör med egen spalt. Skriver också bokrecensioner och håller ett extra öga på kulturens värld.
E-post: info@321an.se

Gillade du denna artikeln?
Stöd gärna 321an.se genom att bli månadssponsor eller genom att Swisha valfri summa till 123 311 38 18.

En kommentar till Britt recenserar ”Den dag jag blir fri”

  1. Tre veckor fick Romerna vistas i kommunen sen blev de bortjagade..
    Tack Britt för Din recension.

Vad tycker du?




Senaste nyheterna på 321an.se

  • Ingmar Bergman – både stor och liten

    En verkligt kulturell krönika exklusivt för 321an, signerad Britt Jakobsson Varsågoda, läs, begrunda och kommentera gärna/red Vem tänker du på om jag säger Gentleman? Det var Ingmar Bergman som fick […]

  • Ekumenisk samling under hemvändardagarna i Arvesund

    När min fru Elisabet hade, söndagen den 15/7, ett uppdrag att utföra som kyrkvärd följde jag med. Det var under den ekumeniska gudstjänsten i Arvesunds missionshus. ”Ekumenisk” betyder att flera […]

  • Samarbete och utbildning behövs när det krisar

    I en kris, så fungerar samarbetet! Brandkåren från flera stationer, hemvärnet, försvarsmakten, privata, företag, näringsidkare m.fl. ställer upp till 100 %. Branden i Pålgård började med ett åsknedslag lördagen den […]

  • Berättarafton i Låsböle

    Styrelsen i Lillsjöbygdens byalag funderade för en tid sedan över om det vore dags att ha någonting mer på programmet än bara styrelsemöten, årsmöte, valborgsfirande med majbrasa och surströmming i […]

  • Hallens brandkår hjälpte till i Mörsil/Järpen

    Efter kilometervis med spaltmeter, med all rätt, om den fasansfulla mängd med skogsbränder vi drabbats av, ska jag fatta mig kort om detta mer lokala. Träffade brandman Håkan Karlsson som […]

  • ”Gubbas hage” av Kerstin Ekman

    Kerstin Ekman tillhör oss på ett möjligen ologiskt men innerligt och speciellt sätt efter vad Valsjöbyn betytt för trilogin Vargskinnet. När hon i sin spränglärda essä ”Gubbas hage” om motsättningen […]

  • Konsert i Näs kyrka med Balsam

    Musikgruppen Balsam skapade en mjuk och trevlig stämning i Näs kyrka på lördagskvällen. Förutom multi-instrumentalisten Janne Hemmingsson består gruppen av Marianne Nilsson på fiol från Lockne, sångerskan heter Sandra Olsson […]

  • Var lugn-Regionen har resurser

    Bilden fick vi på redaktionen för länge sedan av ”Syster Inga”, Inga Nilsson, legendarisk distriktssköterska i trakten. Då kan vi väl alla vara lugna och förstå att vi alla får […]

Länsstyrelsen
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen